Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Vinningarna spolieras
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
368 MANNERHEIM: MINNEN 1919—193090
bolsjevikerna. Fastmer syntes mig ett sådant deltagande under
rådande förhållanden politiskt väl motiverat. Att ha tagit del i en
operation, som för Finlands vidkommande skulle begränsas till
medverkan i intagandet av Petersburg och i tryggandet av ett till-
räckligt stort basområde för en stabil och sund regering, innebure
en så värdefull tjänst åt det återuppståndna Ryssland, att den håll-
baraste grunden för framtida vänskapliga relationer sannolikt där-
med vote lagd. Det vore en bedrift att en granne, som ända till
helt nyligen levat under ryskt förtryck, skulle återgälda detta med
ridderligt bistånd. Däremot kunde en vägran lätt leda till en anti-
finsk inställning hos de nya ledarna för det rike, som det var
Finlands ofrånkomliga öde att dela gräns med.
Det avgörande motivet för mitt ställningstagande var emellertid
min fasta övertygelse att ett bestående bolsjevikstyre — såframt det
icke nu kuvades — komme att utgöra en fara för snart sagt hela värl-
den, och icke minst för Finland. Det var mig omöjligt att bortse
från den uppenbara risken för Finland att förr eller senare, genom en
långsam uppluckringsprocess eller en från öster stödd omstörtning,
råka under bolsjevikväldet. En framtida uppgörelse skulle utan
tvivel ställa sig dyrare än en samfälld stödaktion i detta nu, medan
initiativet låg hos ledarna för det ryska folkets uppbyggande krafter
och motsidan än så länge led av många materiella och psykologiska
svagheter. Men där var ingen tid att förlora! Jag hade sett tillräckligt
av kommunistiska metoder för att veta, att det endast var en tids-
fråga, när fortsatt ohämmad terror i förening med de falska före-
speglingarna om en bättre framtid definitivt skulle undergräva ryska
folkets motståndskraft.
Det var på dessa grunder jag den 28 oktober 1919 från Paris
telegrafiskt översände ett öppet brev till president Ståhlberg, vari
jag framhöll Finlands intresse av att deltaga i återuppbyggandet av
ett nytt Ryssland. Min vädjan hade det dubbla syftet att dels skapa
opinion, dels förmå finska regeringen att taga ställning till företaget
och undersöka möjligheterna att deltaga i en aktion av föreliggande
världsomspännande betydelse. — Mitt brev till presidenten lydde:
Herr President! I detta ögonblick, då Finlands folk står inför avgöran-
den vilka komma att bestämma dess framtid, anser jag det vara min foster-
ländska plikt att uttala min av sakläget och ingående studium av stäm-
ningen i Paris och London skapade bestämda uppfattning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
