Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Uppbyggande samhällsvärv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UPPBYGGANDE SAMHÄLLSVÄRV 393
från Sverige, kunde uppförandet av den nya Barnets borg fullföljas
efter krigen. Invigningen av den ståtliga och modernt utrustade
byggnaden, som ägde rum åt 1948, krönte en viktig etapp av Man-
nerheimförbundets verksamhet.
Även på landsorten krävdes för intensifiering av folkhälsoar-
betet uppförandet av hälsogårdar med plats för rådgivningsbyråer
och bostäder för funktionärerna. Under perioden 1946—1950
kunde, främst tack vare frikostig svensk hjälp, inemot fyrahundra
hälsogårdar påbörja sin verksamhet.
Vid denna tidpunkt hade de nyss genomkämpade krigen ställt
Mannerheimförbundet inför nya och krävande uppgifter, som gjorde
anspråk på mångdubblad arbetsinsats. Vinterkriget gav Finland
över 20.000 krigsvärnlösa att taga hand om, och det andra kriget
ökade deras antal till 50.000. Ur den primära uppgiften att anskaffa
och utdela understöd åt krigsänkor och barn utvecklades en vitt
förgrenad hjälpverksamhet, vars former och resultat dock här
måste förbigås såsom fallande utom ramen för mina minnen.
En väsentlig sida av Mannerheimförbundets verksamhet har
från början varit inriktad på ungdomsvård med sikte på att under-
lätta de ungas start i livet och inge dem framåtanda och självför-
troende. Arbetsfältet är vidsträckt och upptar bland annat yrkes-
rådgivning och -undervisning, utbildning av ledare för klubbverk-
samhet och för organiserad fritidssysselsättning med idrott, exkur-
sioner och friluftsliv på programmet, ävensom kamp mot vanart
och ungdomsbrottslighet. Särskilt framgångsrik har den lant-
bruksklubbverksamhet varit, som efter amerikanskt mönster in-
leddes i början av 1920-talet på förbundets initiativ. Med statens
stöd har arbetet nått landets avlägsnaste bygder, och även materiellt
sett har denna aktivitet givit god avkastning — en nettoinkomst
av 1.260 miljoner mark på tjugu år. Det årliga antalet deltagare i
klubbverksamheten har i medeltal varit 100.000.
Allt som allt torde det utan överdrift kunna sägas, att det för-
bund, som jag har skänkt ej blott mitt namn utan även mitt aktiva
intresse och stöd, har gjort en aktningsvärd insats i det återupp-
byggnadsarbete, som efter 1918 års upprivande kamp var av nöden
för att ena och stärka det finska folket för de prövningar framti-
den bar i sitt sköte.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
