Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Uppbyggande samhällsvärv
 << prev. page << föreg. sida <<      >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
394 MANNERHEIM: MINNEN TFÖL210ET 1900
På sidan om de sociala uppgifter, för vilka General Manner-
heims Barnskyddsförbund grundades, och vilka med tiden kommo
att utsträckas till allt flera verksamhetsfält, hade den speciella upp-
giften att i krigstid bereda de sårade hjälp och vård sedan gammalt
sin egen organisation, Finlands Röda Kors, som likaså kom att
taga mitt intresse i anspråk för sina behjärtansvärda syftemål.
Finlands Röda Kors ledde sitt utsprung från en år 1876 grun-
dad sammanslutning, som antog namnet »Föreningen för vård av
sjuka och sårade krigare». Föreningen trädde till blott i krig, och
dess arbetsfält hade varit förlagt till valplatser i fjärran länder. Den
var representerad i Kaukasien under det rysk-turkiska kriget år
1877, och tjugu år senare sände den en mindre ambulans till grekisk-
turkiska kriget. I rysk-japanska kriget 1904—1905 var en finsk
ambulans med i Manchuriet, och under första världskriget voro två
i Finland uppställda ambulanser i tre års tid verksamma i Ryssland.
Mellan krigen hade arbetet legat nere, och någon fredstida aktivitet
var för övrigt ej förutsatt i stadgarna. Sedan Finland erkänts som en
självständig stat och dess Röda Kors-förening av den internationella
organisationen i Genåve upptagits som medlem i det mellanfolkliga
samarbetet, låg emellertid fältet fritt för nya och större uppgifter.
Min första kontakt med Finlands Röda Kors daterar sig från
rysk-japanska kriget, då jag efter slaget vid Mukden sköttes för en
häftig öroninflammation vid den finska ambulansen i Gunshulin.
Utan att invänta ett sanitetståg, som skulle passera följande dag,
hade jag stigit på ett improviserat sjuktransporttåg och tillrygga-
lagt den långa resan i en godsvagn bland sårade, som på det hela
taget icke kunde beredas någon vård. I Gunshulin välkomnades
jag hjärtligt av ambulansens chef, professor Richard Faltin, en gam-
mal skolkamrat till mig. Någon öronspecialist hade ambulansen
dock icke, varför jag fick lov att dagligen besöka en läkare vid en
närbelägen ambulans från Riga. Hörseln på mitt vänstra öra stod
emellertid ej att rädda.
De resultat den finska ambulansen nådde under sin skickliga
chef voro häpnadsväckande, i synnerhet på den plastiska kirurgins
område, inom vilket professor Faltin blev en banbrytare i vårt land.
Också de övriga i trakten verksamma, på enskilt initiativ tillkomna
ambulanserna utförde ett ovärderligt arbete till förmån för sjuka
och sårade, som utan denna hjälp hade varit förlorade. Vad här
 << prev. page << föreg. sida <<      >> nästa sida >> next page >>