Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XI. Åtta år i kapp med stormen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14 MANNERHEIM: MINNEN I1931—1939
marsch från gränsen över en storstadsgarnison jämte betydande
tekniska och materiella resurser, och i Leningrad med omnejd kunde
han ställa upp lika många divisioner som vi i hela landet. Medan
omkring två veckor beräknades åtgå till den finska fältarméns
mobilisering och uppmarsch, kunde den röda armén på några få
dagar uppnå Näset och med övermäktiga styrkor överraska våra
täcktrupper.
Detta förhållande kunde ställa Finlands statsledning inför ett
vanskligt avgörande vid valet av lämplig tidpunkt för mobiliseringen.
Försening eller tvekan kunde betyda undergång. Mobiliseringen
byggde på kadersystemet, vilket innebar att de fredstida förbanden
utgjorde kadern, som fördubblades när reservisterna inkallades.
Enligt detta system var det varken möjligt att hålla tillräckliga
styrkor på Karelska näset eller att snabbt förstärka dem. Befäst-
ningsverk kunde visserligen i någon mån förbättra täcktruppernas
utsatta läge, men de under det närmast föregående årtiondet upp-
förda nästena voro få och föråldrade.
Sådan var helhetsbilden av Finlands försvarsmakt vid den tid-
punkt då jag blev erbjuden posten såsom ordförande i försvarsrådet
och därmed ansvar för landets försvarsberedskap. Det var tydligt att
jag på denna post skulle ställas inför stora och svårlösta uppgifter.
I främsta rummet gällde det att söka övervinna den brist på för-
ståelse, som särskilt i riksdagen gjorde sig gällande i försvarsfrågan,
samt att så gott sig göra lät råda bot på bristerna i såväl den fredstida
som den krigstida utrustningen. Vidare ankom det på mig att främja
och driva på den omdaning av försvaret på territoriell bas — den så
kallade territorialorganisationen — som redan i princip godkänts,
men vars praktiska genomförande tycktes stöta på svårigheter. Ytter-
ligare framstod Karelska näsets befästande såsom en ytterligt viktig
uppgift av brådskande natur.
Den ringa förståelse för landets försvar och dess betydelse, som
främst vänster- och centerpartierna lade i dagen, bottnade framför
allt i föga utvecklat utrikespolitiskt tänkande — en naturlig följd av
bristen i Finland på såväl traditioner som skolade förmågor på detta
område. Övergången till självständighet hade för vårt land, tack
vare dess hundra år gamla autonomi, försiggått utan större inreorga-
nisatoriska friktioner och konstitutionella omvälvningar, men i fråga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
