Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XI. Åtta år i kapp med stormen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÅTTA ÅR I KAPP MED STORMEN 21
beställda planen även måste armeras, föreslogs anskaffning av flyg-
plansmaskingevär till ett belopp av 5 miljoner mark, och därtill
inköp av 4.500.000 patroner, motsvarande tre månaders krigsför-
brukning. För anskaffning av flygbomber och fallskärmar, radio-
signalmateriel med mera föreslogos en del kompletteringsanslag.
Dessutom befanns en summa på 7 miljoner mark oundgänglig för
utbyggande av flygfält.
I en kategori för sig stod den skriande brist, som försörjningen
med gevärsammunition uppvisade. Statens patronfabriks kapacitet
var alldeles otillräcklig, och försvarsrådet ansåg det därför nödvän-
digt att anhålla om ett tilläggsanslag på 28 miljoner mark för höjande
av produktionen. Den krigstida patronförbrukningen hade beräk-
nats till 37.592.000 patroner i månaden, vilket dock var i knappaste
laget. Vid denna tidpunkt var patronfabrikens fulla kapacitet 22
miljoner patroner om å ret. Det begärda anslaget på 28 miljoner mark
beräknades möjliggöra en höjning av kapaciteten till omkring
7-500.000 patroner i månaden. Då tillgången på gevärspatroner
utgjorde basen för hela försvaret, underströk försvarsrådet speciellt
denna detalj, under framhållande av att posten helt borde frigöras
från Övriga anskaffningar och sålunda icke tillåtas belasta total-
anslaget på 125 miljoner mark.
Sedan ärendet behandlats i försvarsrådet beslöt jag personligen
taga kontakt med »sparsamhetskommittén» för att ingenting skulle
bli ogjort i ansträngningarna att avstyra en nedskärning av det
viktiga anslaget.
Kommittén bestod av senator Paasikivi, bankdirektör Ryti och
direktör Tanner. Av dessa herrar kände jag senator Paasikivi väl
sedan år 1918, och jag gjorde därför början med ett besök hos honom.
Han tog vänligt emot mig i sitt vackra hem, men i sin egenskap av
gammal bankman var han inställd på att överföra en del av det ifråga-
varande anslaget till andra konton och än så länge låta försvaret
nöja sig med ett lägre belopp. Efter en lång diskussion lyckades jag
dock få senatorn att erkänna oumbärligheten av ökade anslag åt
försvaret, och samtalet slutade med att han för sin del lovade göra
sitt bästa för att rädda de 125 miljonerna.
Mitt nästa besök gällde chefen för statsbanken, Risto Ryti.
Vi kände varandra blott flyktigt. Bankdirektör Ryti var en bemärkt
medlem av framstegspartiet, vars ledande personlighet professor Ståhl-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
