Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XI. Åtta år i kapp med stormen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÅTTA ÅR I KAPP MED STORMEN 39
kommunister som nationalsocialister ägde egna kamporganisationer,
vilka allt som oftast drabbade ihop, stod landet vid randen av ett
inbördeskrig. Uppfattningen att Weimarkonstitutionen icke för-
mådde garantera en stark statsmakt, var rätt allmän. Det låg därför
intet överraskande i att Hitler i januari 1933 kom till makten, krossade
de röda kamporganisationerna och gjorde sig av med parlamentet.
Bland hans anhängare funnos utan tvivel många, som icke reserva-
tionslöst anammade de totalitära idéerna, men ansågo ordningen
mera värd än den otyglade friheten.
Det var tydligt att hela Europas öde berördes av den kurs Tysk-
lands nye härskare utstakade. Han hade visserligen gjort vår världsdel
en tjänst genom att krossa kommunistpartiet i sitt eget land, men det
nya Tysklands frammarsch var ägnad att rubba maktbalansen i
Europa, ty både England och Frankrike levde i nedrustningens
tecken. När Tyskland i oktober 1933 — såsom Japan gjort dess-
förinnan — lämnade Nationernas förbund och nedrustningskonfe-
rensen, var detta ett förintande slag mot den kollektiva säkerhet de
små nationerna förlitat sig på. Den ideologiska motsättningen mellan
Nazityskland och Rådsunionen kunde, på grund av våra traditionella
förbindelser med det tyska riket, befaras ge upphov till en aggressivare
rysk politik gentemot Finland, nonaggressionspakten till trots.
Ett ryskt angrepp vid denna tidpunkt hade varit ännu svårare
att möta än tidigare, mitt uppe i territorialreformen som vi stodo.
Den nya mobiliseringsapparaten var under uppbyggnad, hundratusen-
tals personkort höllo på att nyregistreras och de krigstida enheternas
materiel på att överflyttas till nya depåer, som uppförts i mobilise-
ringscentra landet runt, planerna för häst-, bil- och materialrekvisi-
tionerna befunno sig under omarbetning, och så vidare. En kompli-
cerad och krävande uppgift var även uppgörandet av de nya opera-
tions- och uppmarschplanerna. Man kan säga att alla försvarets
instanser i två års tid uppbjödo sitt yttersta för att på kortaste möjliga
tid få den omfattande reformen genomförd. Först efter repetitions-
övningarna sommaren 1934 kunde fältarmén till sin organisation
anses fullt mobiliseringsfärdig.
Det var lyckligt att också den stora grannen vid samma tid var
i färd med två omfattande reformer, femårsplanen och jordbrukets
kollektivisering. Det gällde att konsolidera Rådsunionens ställning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
