Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XI. Åtta år i kapp med stormen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
38 MANNERHEIM: MINNEN I1931—1939
Samtidigt önskade Rådsunionen självfallet utbilda goda instruktörer,
för vilket ändamål många höga militärer besökt Tysklands militär-
skolor och -kurser.
Samarbetet mellan Reichswehr och den röda armén riktade utan
tvivel sin udd mot Polen. Både Tyskland och Rådsunionen önskade
göra upp räkningen med detta land, som låg i vägen såväl för en tysk
lösning av korridorfrågan och det schlesiska problemet som för en
rysk expansion västerut i världsrevolutionens intresse. Det föreföll
icke omöjligt att en överenskommelse om Polen redan träffats och
att generalstaberna utarbetat en gemensam operationsplan. Om en
sådan fanns, torde den närmast ha gått ut på en rysk kraftkoncentra-
tion mot Polen och Rumänien, med högra flygeln utsträckt till
Estland och Lettland. Det var därvid fördelaktigt för Rådsunionen
att icke behöva uppställa trupper mot Finland, som i enlighet med den
på ryskt initiativ avslutade nonaggressionspakten hade att spela den
passiva åskådarens roll.
Det låg sålunda av allt att döma i båda ländernas intresse att lugnet
i Finland bevarades. Därpå tydde även den iver, varmed tyska diplo-
mater såväl i Finland som i andra länder under en längte tid deklare-
rat, att det från rådsrysk sida icke fanns någon tanke på att angripa
Finland och att Tyskland under alla omständigheter skulle begagna
sitt inflytande till att avvärja dylika planer. Också Reichswehr-
ministerium hade nyligen avgett förklaringar i denna anda till vår
generalstab, och detsamma framhölls vid Lätzenfestligheterna av
ledande tyska militärer.
Betraktar man i dag mina intryck, sådana jag framlade dem för
republikens president, och återupplivar man i minnet Tysklands
inställning till Finland under tiden för vapenbrödraskapet med den
röda armén, kan man icke undgå att däri se en bekräftelse på den
grundtanke, som låg under den mångåriga, på Rapalloavtalet vilande
tysk-ryska vänskapen.
Mina intryck av Tysklands invecklade inre förhållanden voro
skiftande. Såsom en följd av världskrisen hade Tyskland drabbats
av massarbetslöshet, och anslutningen till det kommunistiska partiet
hade stigit. Vid valen i november 1932 kom partiet i röstetal mycket
nära det socialdemokratiska. Båda överflyglades dock av national-
socialisterna, trots det bakslag dessa ledo genom att ett avsevärt antal
av partiets anhängare åter röstade på kommunisterna. Då såväl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
