Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XI. Åtta år i kapp med stormen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÅTTA ÅR I KAPP MED STORMEN 45
Redan under tidigare år hade ansenliga besparingar gjorts genom
beviljande av uppskov med inkallelser eller ökning av antalet kasse-
rade vid uppbåden. Man ville också nu tillgripa denna utväg, i det
en minskning av årsklassen med icke mindre än 4.000 man föreslogs
»för att spara medel till anskaffning av materiel». Det tycktes mig
direkt farligt att låta materialanskaffningarna ske på bekostnad av
utbildningen — 4.000 man motsvarade hela 18 procent av årsklassen.
Denna reducering av den aktiva armén, dvs. täcktruppsarmékåren,
skulle icke blott betänkligt inverka på dess beredskap, utan även
minska den utbildade reservens numerär.
Vid behandlingen av flygets budgetförslag kom den gamla dis-
proportionen mellan personalstyrka och materiel åter till synes. Om
personalstyrkan icke svarade mot det antal enheter detta vapenslag
fick till förfogande under det kommande året, var det inkonsekvent
att bevilja medel för övertalig flygmateriel. Man borde vid dimensio-
neringen av anslagen givetvis ha tagit i betraktande en sådan sak som
att utbildningen av vissa specialister, exempelvis mekaniker, tog
ända upp till två år i anspråk. Betecknande var även förslaget till
anslag för luftvärnet. Invändningarna mot placeringen av krigsvik-
tiga industrianläggningar i Vuoksendalen och mot flygmaskins-
fabrikens förläggning till Tammerfors hade bemötts med hänvisning
till att luftfaran kunde minskas genom luftvärnsartilleri, men när
frågan om anslag för luftvärnet kom upp blev just denna punkt i
budgetförslaget starkt förfördelad.
Det anspråkslösa anslag som påyrkats för Karelska näsets be-
fästande hade helt strukits. I mitt utlåtande vände jag mig med skärpa
mot denna strykning, under framhållande av att fältarméns upp-
marsch inom den beräknade minimitiden därigenom äventyrades.
Det ryska flygets utveckling gjorde det sannolikt, att mobiliseringen
och uppmarschen skulle försenas och täcktruppsstadiet förlängas,
varför täcktrupperna borde beredas möjlighet att uthärda ett lång-
varigt försvar. I annat fall måste vi räkna med att uppge Näset.
Jag yrkade även på att en särskild byrå för planering av befästnings-
arbetet skulle inrättas.
I juni 1934 mottog jag en inbjudan att närvara vid det kungliga
brittiska luftvapnets uppvisning i Hendon. Dessa årliga mönstringar
framstodo som milstolpar i flygets utveckling, och eftersom luftstrids-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
