Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XI. Åtta år i kapp med stormen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÅTTA ÅR I KAPP MED STORMEN TS
lands regering att taga sig i akt för varje åtgärd, ägnad att isolera
landet, ty just vid denna tid utlöste den politiska spänningen i Europa
sina första direkta återverkningar på förhållandet mellan Finland och
Rådsunionen. I april 1938, strax efter »Anschluss», inledde Råds-
unionen en serie diskussioner med finska regeringen, vilka fingo ett
avgörande inflytande på lägets utveckling. Dessa hemlighöllos till den
grad, att endast en strängt begränsad krets visste om att relationerna
till den östra grannen inträtt i en ny fas. Det måste anses synnerligen
beklagligt, att regeringen ej fann en utväg att inviga åtminstone
trängre riksdagskretsar i Rådsunionens förslag för att därigenom
frammana större förståelse för försvarets aktuella behov; om så skett,
hade dessa varit bättre beredda att möta de diskussioner, som följde
hösten 1939. Och så svagt var statsledningens samarbete med mili-
stärledningen, att ej ens försvarsrådets ordförande blev informerad.
Regeringen befarade måhända förslag om ökade försvarsanslag,
vilka hade blivit svåra att möta. Först betydligt senare fick jag del
av de högviktiga diskussionerna.
Den 14 april anhöll andre sekreteraren vid Rådsunionens legation
i Helsingfors, Jartsev, om ett brådskande samtal med utrikesminister
Holsti. Denne mottog honom samma dag, varvid Jartsev meddelade,
att han av sin regering fått vidsträckta fullmakter att sekret diskutera
möjligheterna till en större förståelse mellan Finland och Rådsunio-
nen. Rådsregeringen, sade Jartsev, önskade respektera Finlands
självständighet och territoriella integritet, men man var i Moskva
övertygad om att Tyskland umgicks med angreppsplaner på Råds-
unionen, i vilka ingick en landstigning i Finland samt fortsatt fram-
ryckning österut. Vilken ståndpunkt intog Finland till en sådan
anfallsaktion? Om Tyskland tilläts utnyttja finskt territorium till
ett angrepp på Rådsunionen, skulle denna icke förbli väntande vid
Systerbäck, utan flytta sina trupper så långt västerut som möjligt,
varvid Finland bleve krigsskådeplats. Om Finland däremot satte
sig till motvärn vid en tysk landstigning, var Rådsunionen beredd
att erbjuda oss all militär och ekonomisk hjälp som låg inom möj-
ligheternas gränser, samt förbinda sig att efter kriget draga bort
sina trupper.
Jartsev förklarade vidare, att hans regering var underkunnig om
att finska fascistiska element, i händelse finska regeringen ställde
sig avvisande till de tyska planerna, hade för avsikt att utföra en kupp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
