Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XI. Åtta år i kapp med stormen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÅTTA ÅR I KAPP MED STORMEN 95
Till och med drömmaren, som levat i tron på den eviga freden, börjar
vakna och förstå det tjugonde seklet i hela dess brutala verklighet. Det är
icke genom deklarationer och fraser nationernas rätt försvaras, därtill
fordras även försvarsvilja i handling och offer.
Men i ett tal dagen därpå lyckönskade statsminister Cajander
armén till att den icke under de gångna åren försetts med materiel,
vars öde blott hade blivit att rosta och föråldras!
I maj 1939 hade de brittiska och franska regeringarna tagit initia-
tiv till förhandlingar med Moskva om en försvarskoalition såsom
motvikt till Nazitysklands expansionssträvanden. Från begynnelsen
hade diskussionerna varit föga lovande. Sedan Molotov ersatt
Litvinov såsom utrikeskommissarie, fortgingo de i en anda av ut-
präglad misstro. Till sina detaljer äro dessa underhandlingar delvis
höljda i dunkel, men den centrala frågan var Rådsunionens krav
på rätt till inmarsch i grannstaterna, i händelse dessa utsattes för
stark tysk påtryckning eller angrepp, oberoende av om ifrågavarande
stater anhöllo om ryskt bistånd eller ej. Till sådana stater ville råds-
regeringen även hänföra Finland, som skulle ’ställa Åland, Hangö
och öarna i Finska viken till den beramade koalitionens — det vill
säga Rådsunionens — disposition.
Ehuru dessa politiska diskussioner råkade in i en återvändsgränd,
tog Moskva i slutet av juli initiativet till militära underhandlingar
med England och Frankrike. Såsom sedermera har framgått ut-
gjorde detta en manöver för att ge Rådsunionen en starkare ställning
i de samtidigt pågående tysk-ryska underhandlingarna. De militära
diskussionerna med västmakterna, vilka påbörjades den 12 augusti,
torde dock ej ha nått längre än till den polska detaljen. Den ryska
militärledningen hade härvid uttryckt en önskan att möta de tyska
arméerna innan de polska, och eventuellt även de rumänska, styrkorna
voro slagna. Av denna anledning yrkades på fri passage, så snart
tyskarna gått till attack, i riktningarna Vilna och Lwow (Lemberg)
samt genom Bessarabien. Sedan polska regeringen kategoriskt motsatt
sig tanken på rysk inmarsch, råkade diskussionerna i dödläge, utan att
motsvarande krav på Finland och de baltiska staterna hunnit dryftas.
Den 23 augusti undertecknades den tysk-ryska nonaggressions-
pakten, som blev upptakten till det andra världskriget. Den kom
att ställa också den finska utrikespolitiken på hårda prov.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
