Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XI. Åtta år i kapp med stormen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÄTIT A SÅR UT KA PP MED. IS TOÖRMEN III
höjande. Man kan även uppställa frågan, huruvida Rådsunionen i
det läge, som uppstod sommaren 1940 efter tyskarnas ockupation av
Norge, skulle funnit det rådligt att både på Balkan och i norr blotta
sina antityska strävanden. Det är icke otänkbart att Rumänien kom-
mit på första plats. Om Finland vunnit tid, hade möjligheterna att
stanna utanför stormaktskonflikten avsevärt ökats.
Det osäkra i västmaktsstödet hade måhända förbytts i visshet,
om försvaret varit i skick, — en betydelsefull faktor även för Sveriges
inställning. Stater med otillräckligt försvar ha svårt att finna bunds-
förvanter.
I sitt tal i Rådsunionens högsta råd den 31 oktober 1939 gav Molo-
tov offentlighet åt de ryska kraven på Finland. Detfinska folket fram-
härdade det oaktat i sin avvisande hållning. Inom alla samhällsklasser
ägde en patriotisk och medborgerlig samling rum, vars like aldrig
skådats i vårt land. Men ingen önskade krig, och ingen bedrev
krigspropaganda. Trots lägets allvar var det för övrigt ej många,
som trodde på krig. Sedan förhandlingarna i Moskva strandat, bör-
jade de som under höstens lopp förflyttats från farozonerna efter
hand återvända, universitetet slog upp sina portar, i skolorna åter-
upptogs arbetet, och ett antal reservister permitterades.
Under två veckor hände intet. Finlands regering lät på många
sätt förstå, att den var beredd att återupptaga förhandlingarna. Den
ryska pressen och radion fortsatte emellertid sina häftiga utfall mot
finska regeringen!, vilket icke bådade gott. Ryska överflygningar
förekommo allt oftare. Den militära underrättelsetjänsten inrappor-
terade ansenliga trupprörelser och vägbyggen i olika riktningar.
I Fjärrkarelen hade ryssarna börjat bygga en järnväg från Petroskoi
till Suojärvi, och i samma trakter var man även i färd med att ut-
bygga landsvägsnätet.
Utrikesministeriets informationer voro mindre alarmerande och
gåvo vid handen, att utländska politiska och diplomatiska kretsar
i allmänhet ansågo en öppen konflikt osannolik. Endast en del tyska
och brittiska källor företrädde en avvikande uppfattning, och infor-
DHD
1 Som exempel på tonen må anföras ett uttalande i Pravda 3. 11. 1939: »Vi komma
att gå vår väg fram, oberoende av vart den bär, och att trygga Rådsunionens säkerhet
utan att taga hänsyn till någonting, sprängande alla hinder, av vad slag de vara må, för
förverkligandet av detta slutmål.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
