- Project Runeberg -  Minnen / II. 1931-1946 /
159

(1951-1952) [MARC] Author: Gustaf Mannerheim
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XII. Vinterkriget - Militär översikt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

VINTERKRIGET: MILITÄR ÖVERSIKT 159

fått ett välkommet tillskott av vapen och utrustning. Finska armén
hade visat att den kunde slå ifrån sig.

Också på sjöfronten hade alla fientliga närmanden blivit avvisade.
Batterierna på Russarö och Utö hade gjort väl ifrån sig, och kust-
forten på Björkö och i Humaljoki hade — förutom att de avvärjt
anfall av ryska pansarskepp — verksamt ingripit i operationerna på
fastlandet. En liknande insats hade de två batterierna i Järisevän-
niemi och Kaarnajoki gjort, vilka skyddade Taipale från Ladogahållet.

I brist på framgångar på sjöfronten gjorde ryssarna ett stort
nummer av sin intagning av det evakuerade och oförsvarade Hogland,
vilken ö de besatte efter ett grundligt bombardemang. Sedan Finska
viken hastigt frusit till, förekom ingen stridsverksamhet till sjöss.
Också Åland kom därigenom ur farozonen.

Icke heller fiendens övermakt i luften hade haft någon avgörande
effekt. Trots vårt bristfälliga luftvärn hade det fientliga flyget icke
lyckats lamslå vare sig kommunikationerna eller nationens liv. Men
räderna under december månad hade kostat motståndaren icke mindre
än 142 bomb- och jaktplan.

Folket stod som en man bakom sin försvarsmakt, i lugn och
samiranbiten vetskap om att kampen måste fortsättas. På tröskeln
till det nya året kunde emellertid en objektiv iakttagare trots allt icke
undgå att gripas av dystra aningar. Rådsunionens prestige krävde
att vi skulle besegras, och man måste räkna med ett ökat tryck, som
i längden skulle bli oss övermäktigt. Möjligheterna att ställa upp nya
förband, att avlösa trupperna och ersätta förlusterna, voro strängt
begränsade. De materiella bristerna kunde svårligen på längre sikt
avhjälpas av en till största delen improviserad industriorganisation
med sinande råvaruförråd. Det bistånd från utlandet, som hade för-
ordats av Nationernas förbund, hade än så länge blott i ringa mån
kommit till uttryck i konkreta åtgärder. Informationer hade ingått
om att västmakterna dryftade en väpnad intervention i vår konflikt,
men allt var för vagt och ovisst för att utsikten till en sådan skulle ha
varit något att bygga på. Så som läget var hade vi intet val — vi
måste kämpa vidare.

Om krigets första månad hade varit rik på överraskningar, ute-
blevo dessa icke heller under den följande, januari 1940. Jag hade
väntat att fienden utan dröjsmål och på bred front skulle kasta in sina

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 15 00:57:10 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gmminnen/2/0163.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free