Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XII. Vinterkriget - Militär översikt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
186 MANNERHEIM: MINNEN NOV. 1939—MARS 1940
sider armékommendören att draga I och II Armékårerna till den bakre
ställningen Tali—Vuoksen. Även detta återtåg, som inleddes den
27 februari, försiggick planenligt och utan brådska. Befälet hade
trupperna väl i sin hand, och dessa fyllde troget sina uppgifter. Den
finska krigarens skicklighet i rörligt krig gjorde sig också nu över-
lägset gällande.
Den bakre ställningen var av naturen stark, och Viborgs stad
med sina gamla vallgravar och fortifikationer utgjorde en mäktig
stödjepunkt. Våra trupper hade visserligen ingen erfarenhet av
strid i bosättningscentra, men detta oroade mig mindre än tanken på
huruvida en utmattad armé över huvud skulle vara i stånd att göra
halt vid en tredje försvarslinje och bita sig fast i den. Sådana presta-
tioner under en teträttrörelse höra till de svåraste påfrestningar
jag känner från hela min långa krigarbana.
Den 2 mars fick fienden kontakt med den bakre ställningen, men
det var icke där utan vid Viborgska viken som situationen artade
sig mest kritisk. Isarna buto även tunga stridsvagnar, och. sågade
isråkar fröso hastigt igen. Snötäcket var icke tjockt nog att försvåra
de olika vapenslagens rörelser. Ryssarna hade sålunda alla möjlig-
heter att utveckla hela sin övermakt. Enbart sydväst om Trångsund
gingo icke mindre än fyra av pansar och flyg understödda divisioner
till attack.
Natten till den 2 mars anfölls batteriet på den lilla ön Tuppura
i Viborgska viken av en styrka på ett par regementen. Anfallet av-
värjdes, och även följande dag tillbakaslogos alla angrepp ända till
sena kvällen, då fiendens ansträngningar att bemäktiga sig ön om-
sider kröntes med framgång. Den tappra garnisonen slog sig igenom
över isen till Säkkijärvi. Samma dag gingo även Teikarsaari och
övriga öar utanför Trångsund förlorade. Angreppen karakteriserades
av ett synnerligen smidigt samarbete mellan de olika vapenslagen,
i det den ena ön efter den andra först utsattes för häftig artillerield
och flygbombardemang och därpå kringrändes av stridsvagnar, som
bildade en allt trängre ring. Först därefter stormade infanteriet.
Det var främst sjöförsvarets infanteritrupper — tre avdelta
bataljoner — samt kustbatterierna, som buro stridens tunga. För-
stärkningar voro dock på väg. De första enheterna från Lappland
urlastade i Pulsa och deras insättande i striden var en fråga om ett par
dagar. IV Armékåren, som den 29 februari hade krossat den motti
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
