- Project Runeberg -  Minnen / II. 1931-1946 /
194

(1951-1952) [MARC] Author: Gustaf Mannerheim
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XII. Vinterkriget - Militär översikt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

194 MANNERHEIM: MINNEN NOV. 1939 —MARS 19490

varje bit av fosterjorden. Förstörandet av mer än 1.500 ryska tanks och över
700 flygmaskiner talar om hjältedåd, som ofta utförts av ensamma män.

Med glädje och stolthet tänker jag på Finlands lottor och deras insats
i kriget — deras offervilja och oförtrutna arbete på olika områden, vilket
frigjort tusentals män till stridslinjerna. De ha med sin upphöjda anda
sporrat och stött armén, vars tacksamhet och uppskattning de till fullo
förvärvat.

En hederspost ha de tusentals arbetare beklätt, vilka under krigets
bittra tid troget och ofta som frivilliga under flyganfall stått vid sina
maskiner förfärdigande materiel för arméns behov, samt de vilka oförtrutet
under fiendens.eld arbetat vid befästningsarbeten. Jag tackar eder alla på
fosterlandets vägnar.

Trots allt mod och all offervillighet har regeringen nödgats göra fred
på hårda villkor, vilket dock har sin förklaring:

Vår armé var liten, reserver och kadrar otillräckliga. Vi voro ej rustade
för ett krig med en stormakt. Medan våra tappra soldater försvarade
våra gränser, gällde det att med övermänskliga ansträngningar anskaffa
det som brast, att bygga upp de försvarslinjer som ej funnos, att söka den
hjälp som ej kom. Det gällde att skaffa vapen och utrustning, och det i en
tid, då vart land med febril iver rustade sig mot den storm, som nu sveper
över världen. Edra bragder hava väckt beundran utöver världen, men
efter tre och en halv månaders krig stå vi fortfarande så gott som ensamma.
Vi ha ej lyckats få annan utländsk hjälp än två med artilleri och flyg för-
stärkta bataljoner till vår front, medan våra egna i kamp dag och natt utan
möjlighet till avlösning fått taga emot ständigt nya fiendeformationers
angrepp till långt över den fysiska och psykiska bristningsgränsen.

När en gång detta krigs historia skrives, skall världen se vilka bragder
ni utfört.

Utan deni generösa hjälpen i vapen och utrustning Sverige och Väst-
makterna givit oss, hade ett så långt motstånd som vårt varit omöjligt
gentemot de oräkneliga kanoner, tanks och flygmaskiner, som satts in
mot Oss.

Tyvärr har det storartade löfte om hjälp, som Västmakterna givit oss,
ej kunnat fullföljas, genom att våra grannar av omsorg om eget hus för-
vägrat deras trupper rätt till genomfart.

Efter 16 veckors blodiga strider utan vila dag eller natt, står i denna
stund vår armé obesegrad mot en fiende, som de enorma förlusterna till
trots endast vuxit i antal. Vår hemmafront, där otaliga flygangrepp spritt
död och fasa bland kvinnor och barn, har ej heller sviktat. Våra brända
städer och i ruiner lagda byar långt bakom fronten, ja ända till våra gränser
i väster, äro ett talande bevis på vad detta folk fått utstå under de månader
som gått.

Vårt öde är hårt, då vi nödgas utlämna åt en främmande ras med annan
livsåskådning och andra moraliska värden land, där vi under sekler i svett
och möda brutit bygd.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 15 00:57:10 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gmminnen/2/0198.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free