Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XII. Vinterkriget - Militär översikt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VINTERKRIGET: MILITÄR ÖVERSIKT 195
Men vi skola taga hårda tag för att inom det som återstår skänka ett
hem åt dem, som blivit hemlösa, och bättre existensvillkor för alla, och vi
skola som förut vara färdiga att försvara det mindre fäderneslandet med
samma beslutsamhet och kraft, med vilken vi försvarat vårt odelade foster-
land.
Vi ha det stolta medvetandet att ha en historisk mission, som vi fort-
farande fylla, att skydda den västerländska civilisationen, som sedan sekler
varit vår arvedel, men vi veta också, att vi till sista penningen ha betalat
den skuld, i vilken vi stått till västerlandet.
Huvudorsakerna till att det ryska blixtkriget misslyckades ha i
det föregående blivit i korthet berörda. Till komplettering därav
torde några sammanfattande reflexioner och en översikt över vad
som ledde till den negativa uppfattningen om den röda arméns
prestationskraft försvara sin plats, så mycket mer som denna upp-
fattning har kommit att framstå såsom en för stormaktskrigets väx-
lingar icke oväsentlig faktor. Om totalintrycket av Rådsunionens
prestationer i det finska kriget icke hade varit så ogynnsamt, skulle
Tyskland knappast i den grad som skedde ha underskattat den ryska
jättens krigspotential och upprepat Napoleons misstag.
Varpå grundade sig den uppfattning om den röda armén, som
vann burskap genom vinterkriget?
Det mest iögonenfallande var utan tvivel disproportionen mellan
den väldiga insatsen och de ringa resultaten. Redan under den första
krigsveckan kastades oväntat stora styrkor mot Finland. De upp-
gingo såsom tidigare nämnts till 26 å 28 infanteridivisioner, men stego
senare till 45, av vilka 25 stodo på Karelska näset och 20 på östfronten,
förstärkta med armékårs- och arméartilleri samt avdelta mekaniserade
förband. Det sammanlagda antalet stridsvagnar var omkring 3.000,
av vilka en mängd medeltunga och tunga. Hela röda armén, bortsett
från trupperna i Fjärran östern, räknade vidpass 110 divisioner, var-
till kommo 5.000—96.000 moderna stridsvagnar!. Detta betydde att
inemot hälften av de aktiva ryska divisionerna i Europa och västra.
Sibirien hade mobiliserats för det finska kriget. Specialtrupperna.
medräknade uppgick fiendens styrkeuppbåd till närmare en miljon
1 Inalles torde det ryska pansarvapnet vid årsskiftet 1939-1940 ha disponerat om-
kring 15.000 stridsvagnar, av vilka dock endast omkring 6.000 representerade moderna:
typer (Christie och Vickers). I vinterkriget lyste den äldre materielen med sin frånvaro.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
