Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XII. Vinterkriget - Militär översikt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
208 MANNERHEIM: MINNEN NOV. 1939—MARS 1940
hang särskilt böra framhållas, nämligen den stränga vintern och
den undermåliga sanitetstjänsten. Den ihållande kölden förorsakade
att sårade i tusental fröso ihjäl under väntan på hjälp. Den ryska
sanitetstjänsten var icke situationen vuxen vare sig i fråga om
transport eller vård av de sårade, vilket i sin mån bidrog till en
opropotrtionerlig stegring av förlustsiffrorna i kategorin döda av
sina sår.
Det ogynnsamma intrycket av den ryska krigsmaktens prestationer
var ägnat att undergräva regimens auktoritet och måste därför mot-
verkas med propagandans hjälp. Sålunda lanserade ryssarna redan
under ställningskriget myten om »Mannerheimlinjen». Vårt försvar
på Karelska näset sades stödja sig på en sällsport stark och enligt
teknikens nyaste uppfinningar av järnbetong uppförd försvars-
barriär, som kunde jämföras med Maginot- och Siegfriedlinjerna, och
vars like ingen armé någonsin hade forcerat. Den ryska genom-
brytningen framställdes i enlighet därmed som »ett dåd utan motsva-
righet i krigshistorien», för att citera ett officiellt ryskt uttalande.
Detta var tomt prat, det verkliga förhållandet var ett helt annat.
Försvatslinjen bestod, såsom tidigare nämnts, av blott ett fåtal per-
manenta maskingevärsnästen, och den hade på mitt förslag förstärkts
med ett tjugutal nya nästen, förenade medelst skyttegravar, — en
fältbefäst ställning, som fullständigt saknade djup. Denna linje hade
av folket döpts till Mannerheimlinjen. Att den höll berodde på våra
kämpars uthållighet och mod, men ingalunda på anläggningarnas
styrka. — Vad de ryska nederlagen på östfronten angår kunde
propagandaledningen påtagligen icke uttänka någon plausibel för-
klaring till dem.
Tvivelsutan blevo erfarenheterna från det finska fälttåget ener-
giskt utnyttjade vid den av marskalk Timosjenko ledda rekonstruktio-
nen av den röda krigsmakten. Ryssarna hade enligt hans ord till vår
militärattaché i Moskva »lärt mycket i detta hårda krig, i vilket fin-
narna kämpade med hjältemod». Det har sitt intresse att även gene-
ralissimus Stalin har medgett sin armés svaga prestationer. Sålunda
lär han i november 1943 ha yttrat till president Roosevelt: »Kriget
mot Finland utvisade, att sovjetarmén var bristfälligt utrustad och
att den redde sig illa. Detta gav anledning till en rekonstruktion
av hela armén, men man kan det oaktat icke påstå, att den vid tiden
för den tyska attacken skulle ha representerat en förstklassig krigs-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
