Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XII. Vinterkriget - Politisk översikt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VINTERKRIGET: POLITISK ÖVERSIKT 233
Vinterkriget inom ramen för stormaktskonflikten erbjuder slå-
ende paralleller i europeisk historia. Liksom andra världskriget i
stort sett var en upprepning av de napoleonska krigen, spelade samma
faktorer nu som då in vid gestaltningen av Finlands öde. Liksom för
Napoleon gällde det för Hitler att neutralisera Ryssland i den före-
stående sammandrabbningen med Västern. Priset härför var år 1939,
såsom fallet varit år 1807, att den ryska jätten gavs fria händer i
Finland. Att detta ledde till krig stred icke mot tyska intressen. Dessa
blott främjades av att den opålitliga bundsförvanten såg sig tvungen
att binda ansenliga styrkor mot Finland. Samma strävan återfinnes
hos Napoleon, vars planer gingo ut på att underkuva Spanien under
den tid Ryssland var inbegripet i krig med Sverige-Finland åren
1808—1809. Därtill kom att kriget mot Finland tvang Rådsunionen
att uppskjuta sin aktivitet på Balkan — liksom det varit för Napoleon
var det angeläget för Hitler, att freden i detta Europas oroliga hörn
bevarades, så mycket mer som den rumänska oljan var oundgänglig
för den tyska krigsapparaten.
Såsom redan har framhållits tjänade vinterkriget även västmak-
ternas intressen, vilka nu kolliderade med de tyska i Skandinavien.
Detta resulterade i en kapplöpning, som vanns av den snabbaste och
starkaste. Den fransk-brittiska koalitionens krigsberedskap stod
den tyska långt efter, och den saknade enhetlig politisk och militär
ledning. Mer än två månader förflöto, räknat från aggressionen,
innan västmakterna den 5 februari 1940 principiellt beslöto sig för
att ge Finland väpnad hjälp, och detta initiativ kom att ikläda sig
former, som gjorde biståndsaktionen beroende av svenskt-norskt
samtycke till genommarschen. General Sikorskis plan på en flott-
demonstration mot Petsamo skulle, om den hade omsatts i handling,
utan tvivel ha underlättat Finlands möjligheter att uppnå en kompro-
miss med Rådsunionen. Samma effekt skulle omedelbar hjälp i
form av ett större antal flygplan med besättning ha haft, — ett snabbt
verkande och relativt billigt medel. Men på grund av Frankrikes och
Englands underlägsenhet i luften kunde en sådan tanke icke realiseras.
Om den allmänna opinionen i Frankrike och England — i synner-
het i Frankrike — drev dessa länders regeringar till aktivt ställnings-
tagande för Finland, torde man i stället kunna påstå, att regeringarna
i Stockholm och Oslo icke i nämnvärd grad läto sig påverkas av den
folkrörelse den ryska aggressionen hade framkallat. Vid den ny-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
