Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIII. Fred i vapen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
270 MANNERHEIM: MINNEN MARS 1940—JUNI 1941
Inkallat manskap på marsch mot den hotade nya riksgränsen.
anfallna och överrumplade om vi ej höjde vår försvarsberedskap.
Främst gällde det att se till, att försvaret förstärktes i de mest utsatta
riktningarna, dvs. i södra Finland mellan Finska viken och Saimen
samt norrut i de kring Sallabanan belägna områdena. På andra sidan
gränsen stodo minst 17 ryska infanteridivisioner och en pansardivi-
sion jämte gränsbevakningstrupper. Därtill kommo styrkorna i
Hangö, vilka förutom befästnings-, järnvägs- och luftvärnstrupper
omfattade ett par med pansar förstärkta. infanteribrigader. Mot oss
hade vi med andra ord mera än de 16 divisioner Finland var i stånd att
ställa upp vid allmän mobilisering. Om därtill beaktades de pansar-
förband ryssarna förfogade över samt den möjlighet närheten till
Leningrad gav dem att snabbt och oförmärkt förstärka grupperingen
närmast Finska viken, framstod disproportionen i ännu bjärtare dager.
På några få dagar kunde Rådsunionen mellan kusten och Vuoksen
koncentrera 7—38 divisioner, dvs. mer än dubbelt så mycket som
Finland, räknat från mobiliseringsdagen, kunde få fram till detta
avsnitt på en dryg vecka.
Sådant läget var fanns ingen annan råd än att genomföra partiell
mobilisering. Den första ordern, som gällde reservisterna vid täck-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
