Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIII. Fred i vapen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRED I VAPEN 269
som vi hade skäl att antaga även berörde Finland, pågingo mellan
Tyskland och Rådsunionen?
I själva verket skulle problemställningen vid ett krigsutbrott
vara densamma även i det fall att Finlands neutralitet kränktes av de
tyska. trupperna i norr, ty ensamma skulle vi icke mäkta stå emot en
sådan aggression och samtidigt värna vår integritet mot öster. Borde
finska trupper tillsammans med den röda armén gå mot Tyskland,
:som visserligen år 1939 »sålt> oss, men dock under närapå ett år varit
och även såg ut att förbli vårt enda skydd mot befarade ryska expan-
sionssträvanden? En sådan utveckling kunde ej leda till annat än
katastrof.
Med andra ord sagt, vi voro ställda mot väggen vad beträffar
alternativet Tyskland—Rådsunionen. Jag hade Stalins ord till vår
förhandlingsdelegation hösten 1939 i gott minne: »Jag förstår väl
att ni önskar förbli neutrala, men jag försäkrar er att det är omöjligt.
Stormakterna kommer helt enkelt icke att tillåta det.» Nej, det hade
vi redan sett — Finland var icke längte fritt att självt länka sitt öde.
Ej heller var det den enda stat, som hade det så ställt sedan jämvikten
i Europa rubbats.
Möjligheterna att stå utanför den väntade konflikten voro prak-
tiskt taget inga. En första förutsättning för ett sådant underverk
hade varit, att Rådsunionen icke skulle ha gått till anfall även om
tyskarna trängde genom Lappland mot Murmansk, en andra att
Tyskland varken med ekonomiska eller andra medel skulle ha tvungit
Finland att välja sida.
Vidpass den 10 juni 1941 anlände överste Buschenhagen för andra
gången till Helsingfors. Av hans uttalanden i generalstaben framgick,
att hans uppdrag denna gång dels avsåg diskussion ’av praktiska de-
taljer i samband med ett eventuellt samarbete i norr om Finland blev
angripet av Rådsunionen, dels även gick ut på att få garantier för
att Finland komme att deltaga i kriget såsom Tysklands allierade.
Sedan jag föredragit ärendet för republikens president och denne
bekräftat, att hans tidigare ståndpunkt stod fast, lät jag meddela
överste Buschenhagen, att någon garanti för finskt deltagande i kri-
get icke kunde lämnas. Finland var beslutet att förbli neutralt för-
såvitt det icke blev utsatt för aggression.
De ryska truppkoncentrationerna tydde på att vi riskerade att bli
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
