Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIV. Fortsättningskriget - 1941
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FORTSÄTTNINGSKRIGET 303
sarna hade förstärkt sina trupper, och en uppbromsning av offen-
siven blev följden.
Vid månadsskiftet augusti-september fortgick den tyska offensi-
ven på östfronten, om ock i avsevärt långsammare tempo. Den 28
augusti intogs Reval, och den första septemberveckan stodo tyskarna
i Leningrads södra utkanter. Den 8 september erövrade de Schlässel-
burg (Nöteborg) och stodo därmed vid Ladoga. Leningrads land-
förbindelser voro sålunda avskurna, men staden var det oaktat icke
helt kringränd: på Karelska näset fanns ett 25—40 kilometer djupt
uppland, därifrån sjöförbindelse över Ladoga upprätthölls med om-
råden ytterom den tyska cerneringskedjan.
Förvånande var att tyskarna icke rensade upp ett vidsträckt ryskt
brohuvud kring Oranienbaum, som över Finska viken stod i för-
bindelse med Kronstadt och Leningrad, och att de. läto denna säck
existera i sin rygg i åratal. Detta tydde på truppbrist och visade sig
ödesdigert under ryssarnas motoffensiv våren 1944.
Det har påståtts att Hitler vid denna tid beslöt låta miljonstaden
vid Nevan gå under av svält. Om detta påstående håller streck,
innebar beslutet ett grovt underskattande av ryssarnas uthållighet
och fyndighet; det rimmar för övrigt illa med de upprepade upp-
maningarna till oss att deltaga i ett angrepp mot Leningrad. Märkligt
är att den tyska härledningen vid denna tidpunkt, enligt uppgift den
5 september, beslöt sig för att överflytta sin utanför staden opererande
pansararmé till Moskvaavsnittet. Transporten hemlighölls länge för
oss, då ju vetskapen härom hade kunnat stegra olusten att deltaga i
angreppet. Det förefaller som om Hitler vid denna tid hade vacklat
i sina avgöranden, men måhända kunna de stridiga uppgifterna även
tolkas så, att den tyska ledningen för att taga vara på en chans till
framgång i Moskvariktningen beslöt försvaga kampmedlen utanför
Leningrad och därför var så mycket angelägnare om att Finland
skulle påtaga sig en del av ansträngningen. Beslutet att erövra
Leningrad genom uthungring, om ett sådant överhuvud fattades, måste
i så fall ha tillkommit i ett senare skede, sedan förhoppningen om Fin-
lands medverkan i en anfallsoperation fått lov att definitivt avskrivas.
I Fjärrkarelen gällde det att fullfölja de inledda operationerna,
vilka hade avbrutits i avvaktan på att järnvägslinjerna till Loimola
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
