Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIV. Fortsättningskriget - 1942—43
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
336 MANNERHEIM: MINNEN 1941—1944
ligen gladde det mig även att officersfångarna uttryckte sin tacksam-
het i ett par adresser och att de sände mig egenhändigt förfärdigade
konstföremål som gåvor till jul och påsk.
För att själv kunna grundligt sätta mig in i krigsfångeärendena,
vilkas handläggning ankom på staben för hemmatrupperna, och för
att behandlingen av hithörande frågor i fortsättningen skulle bli
koordinerad med arbetet i de olika avdelningarna i högkvarteret,
inrättades där sommaren 1943 en kommandoinstans för denna detalj.
Vid utväxlingen av krigsfångar efter fredsslutet framgick det,
att motståndaren i sin behandling av de våra icke låtit sig ledas ens
av de elementäraste humana principer. Det visade sig att det stora
flertalet finska soldater, som råkat i rysk fångenskap före år 1944,
hade gått under i omänskliga förhållanden.
Vid Tysklands annektering av Österrike år 1938 hade judiska
flyktingar sökt sig en fristad i vårt land, och under de närmaste åren
hade mindre grupper följt dem i spåren, tills antalet uppgick till
omkring 200. Då ingen judehets någonsin hade förekommit i Fin-
land och inga undantagslagar funnos, som kunde beröra dessa flyk-
tingar, trodde de sig säkra inom våra gränser.
Till en början fingo flyktingarna röra sig fritt och leva sitt privata
liv såsom vilka andra utlänningar som helst, men vid krigsutbrottet
1941 sammanfördes de manliga på inrikesministerns försorg i
läger, där de sysselsattes med för dem anordnade arbeten. Tyskarna
tycktes emellertid ha fått för sig, att de politiska emigranterna i Fin-
land icke stodo under tillräcklig bevakning, och som följd därav
framställdes våren 1942 en begäran om deras utlämnande. De övriga
regeringsinstanserna ovetande vidtog inrikesministeriet åtgärder
för överförande av ett femtiotal judar till Tyskland.
Av general Walden upplyst om saken uttalade jag inför honom
och ett par andra regeringsledamöter mitt skarpa ogillande av åtgär-
den, under framhållande av det nedsättande i att tillmötesgå ett
dylikt krav från tysk sida. Även om man i Finland under hela kriget
ingenting visste om de senare avslöjade metoderna i de tyska kon-
centrationslägren, stod det tämligen klart att dessa flyktingar, som
hade sökt sig till vårt land i dess egenskap av rätts- och kulturstat,
icke skulle gå några blida öden till mötes i Tyskland. Efter en tids
tvekan i sitt ställningstagande — varunder fyra judar, som genom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
