Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIV. Fortsättningskriget - 1942—43
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FORTSÄTTNINGSKRIGET 371
Finland. Jag tog gärna emot general Jodl, som jag lärt känna såsom
en klok och mot vårt land förståelsefullt inställd officer.
I sin framställning av de senaste krigshändelserna framhöll denne,
att den italienska bundsförvanten aldrig varit en krafttillgång för Tysk-
land. Ett hejdande av den allierade framryckningen på något lämp-
ligt avsnitt i norra Italien, där befästningsarbeten inletts i brådskande
takt, skulle förtaga verkningarna av det italienska sammanbrottet
och göra situationen någorlunda dräglig. Vad beträffar landstig-
ningshotet i västra Europa, där franska kusten närmast kom i fråga,
sade general Jodl, att en landstigning torde kunna tillbakaslås med
ungefär den styrka bevakningen av atlantkusten för närvarande
krävde. Om de landsatta trupperna icke kastades tillbaka vid själva
kusten, utan tillätos vinna terräng för urlastning av förstärkningar,
betydde detta enligt hans utläggning att ett avgörande hugg kunde
riktas mot västmakterna och styrkor bli frigjorda för hejdande av
den ryska frammarschen. På tal om utvecklingen på Leningradfron-
ten medgav general Jodl emellertid att motgången skapat allvarliga
risker för oss. Han nämnde i detta sammanhang att den tyska krigs-
ledningen sedan en tid övervägt ett tillbakadragande av östfrontens-
vänstra flygel till Rigatrakten, vilken truppbesparande åtgärd man
dock avstått från, främst av hänsyn till den effekt en sådan kunde haft
på Finland.
General Jodl sade sig veta, att Finland upptagit kontakter för
utrönande av möjligheterna att lösgöra sig från kriget, och gjorde i
detta sammanhang följande märkliga uttalande: »Ingen nation kan
ha en högre plikt än den, som dikteras av omtanke om det egna
landets existens. För denna omtanke måste alla andra hänsyn vika,
och ingen har rätt att fordra att ett folk skall gå i döden för ett annat.»
Finlands situation, fortsatte Jodl, var för ögonblicket ogensägligen
betänklig. Vilka möjligheter hade då Finland under den närmaste
tiden? Vi kunde sluta separatfred, men riskerade i så fall att dela
Baltikums öde åren 1940—1941, med bolsjevisering och deportering
av den bildade klassen. Finland kunde även, om det räknade med att
de allierade segrade, ingå vapenstillestånd för att vid västmakternas-
sida — sedan britter och amerikanare fått fotfäste i Skandinavien —
deltaga i den uppgörelse han såg komma mellan dem och Rådsunio-
nen. Också i detta fall skulle Finland föra den kamp det börjat vid
Tysklands sida, men denna gång tillsammans med de makter, som nu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
