Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIV. Fortsättningskriget - 1944
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FORTSÄTTNINGSKRIGET 399
ryckning. Den 4 juli, dagen för offensiven över Viborgska viken,
gick fienden till anfall mot brohuvudet på Vuoksens södra strand,
utan att dock lyckas i sitt uppsåt. Vid en stormning dagen därpå
gick en del av ställningarna förlorad, och under de följande dagar-
nas blodiga strider krympte brohuvudet alltmer, tills fienden i dess
mitt trängde fram till flodstranden. Det avgörande anfallet insattes
den 9 juli, föregånget av våldsam artillerield och flygbombardemang,
varefter övergången tog vid på bred front i skydd av rökridåer. Inom
kort hade motståndaren fått fotfäste på den motsatta stranden, där-
ifrån brohuvudet under de närmaste dagarna utvidgades mot norr
och öster. Trots motanfall, i vilka från Viborgsavsnittet överförda
styrkor deltogo, kunde fienden ej kastas tillbaka över floden, men han
var å andra sidan ej i stånd att utnyttja sitt brohuvud för fortsatt
framryckning. Den ryska anstormningen, stödd av friska förstärk-
ningar, fortgick ända till den 20 juli, då den märkbart avmattades.
Fronten var härmed stabiliserad även på detta avsnitt. Också
alla försök att gå över Vuoksens nedre lopp och forcera linjen Su-
vanto—Taipale hade avvärjts.
I mitten av juli ingingo rapporter om att fienden var i färd med
att borttransportera sina gardesdivisioner och det mesta av pansar-
och artillerimassan från Karelska näset. Dessa styrkor överfördes
huvudsakligen till den baltiska fronten — ett säkert tecken på att
ryssarna uppgivit tanken på att tränga in i södra Finland. Härefter
förekommo blott lokala angrepp. Näsets försvarare fingo tillfälle att
återhämta sig, och det dröjde icke länge förrän två brigader kunde
lösgöras för transport till krigsskådeplatsen vid östgränsen.
Vid denna tidpunkt anhöllo tyskarna om att 129. Infanteridivisio-
nen och stormartilleribrigaden skulle återbördas, vilket tydde på att
de voro i trängande behov av alla sina styrkeresurser. Båda dessa för-
band hade gjort väl ifrån sig; särskilt gäller detta omdöme brigaden,
som med tapperhet deltagit i avvecklandet av mången kris vid
VKT-ställningen. Hemtransporten skedde kring månadsskiftet juli-
augusti. =
Belysande för huru små möjligheterna att själv välja sina vapen-
bröder kunna vara, är det faktum att den tyska divisionen vid Vi-
borgska viken kämpade sida vid sida med Infanteriregementet 200,
sammansatt av estniska frivilliga, vilka ställt sig under våra fanor för
att undkomma det tyska styret i sitt hemland och slippa bli sända till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
