Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIV. Fortsättningskriget - 1944
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
404 MANNERHEIM: MINNEN I1941—1944
ägnat att försvaga och försena offensiven i Baltikum, dels kunde det
icke råda något tvivel om att den finska frågan bleve avgjord i sam-
band med de tyska vapnens nederlag, i vilket fall Finland skulle stå
ensamt mot den mäktiga röda armén. Ju mer Tysklands makt i
Östersjöområdet avtog, dess större möjligheter fick finska regeringen
att föra landet ut ur kriget. Att Finland skulle antaga drägliga freds-
villkor även utan att bli angripet kunde utan vidare förutsättas, och
något hot mot Rådsunionen kunde vi icke rimligtvis antagas utgöra
i krigets slutskede. Om vi avstått från att gå mot Leningrad när
tyskarna stodo i dess utkanter och i fortsättningen, medan Tyskland
stod på höjden av sin makt, envetet motsatte oss alla försök från
tysk sida att försäkra sig om finsk medverkan i en dylik operation,
kunde väl ingen inbilla sig att vi skulle tåga mot staden sedan de tyska
trupperna drivits 150 kilometer längre västerut. För de avgörande
operationerna mot tyskarna behövde ryssarna varken finskt terri-
torium eller de områden vi höllo besatta. Vad var då förklaringen
till Rådsunionens angrepp på Finland?
Enligt informationer från allierat håll hade rådsregeringen be-
slutit sluka Finland innan den tog itu med övriga uppgifter. En
välplacerad och auktoritativ observatör, Förenta staternas sändebud
Steinhardt i Ankara, som alltsedan sin ambassadörstid i Moskva
var väl insatt i ryska förhållanden, framhöll sålunda för vår minister
i Turkiet, att offensiven hade kommit som en fullständig överrask-
ning för västmakterna och att Finlands situation var synnerligen all-
varlig. Det var att vänta att röda armén i kraft av sin överlägsenhet
skulle nå Helsingfors senast i mitten av juli, om det så skulle kosta
den hundratusen eller tvåhundratusen man. Även om Finlands själv-
:ständighet bevarades, förelåg fara för att hela landet, eller åtminstone
«en stor del därav, besattes. Fullt på det klara med vad en rysk ockupa-
tion betydde, önskade Förenta staterna hindra en sådan utveckling,
men ambassadör Steinhardt dolde icke att möjligheterna att påverka
den om sin kraft medvetna Rådsunionen numera voro praktiskt taget
obefintliga. Han sade sig blygas över att hans land gjort Rådsunionen
till en militär maktfaktor, ty utan den amerikanska hjälpen hade den
gått under. Ambassadören slutade samtalet med att säga, att man i
Amerika väl förstod Finlands av omständigheterna påtvungna vapen-
brödraskap med Tyskland.
Informationerna från neutralt håll andades en liknande pessimism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
