Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIV. Fortsättningskriget - 1944
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FORTSÄTTNINGSKRIGET 405
vad beträffar Finlands öde. Farhågorna för att det ingick i Moskvas
planer att tvinga oss till underkastelse besannade sig vid mottagandet
av kapitulationskravet den 23 juni. Mot bakgrunden av den politiska
utvecklingen alltsedan hösten 1939 låg det i öppen dag, att Moskva
önskade försäkra sig om fria händer i Finland innan en ny balans-
faktor ersatte Tredje riket. Detta är förklaringen till att fredsvill-
koren våren 1944 gjordes omöjliga att godtaga och att rådsregeringen
icke inlät sig på en saklig diskussion av dessa.
Sådana voro skälen till att Rådsunionen utökat de styrkor, som
redan stodo mot oss, med trettio divisioner, bland dem flera gardes-
förband, tvåtusen stridsvagnar samt en mängd tungt artilleri. Det
faktum att alla dessa, till en del från den baltiska fronten lösgjorda
- styrkor icke hunno med i den stora offensiv, som röda armén den 23
juni inledde mellan Peipus och Pripetträsken, måste ha varit ett all-
varligt streck i ryssarnas beräkningar. Just detta skulle på ett av-
görande sätt medverka till att den tyska armégruppen i Baltikum
undgick en katastrof och att mötet mellan de ryska och de anglo-
amerikanska arméerna ej ägde rum ännu längre i väster än vad som
skedde. Att offensiven i Östersjöriktningen över huvud inleddes så
sent är desto mer förvånande, som västmakterna påbörjat sin land-
stigningsoperation redan den 6 juni. Förklaringen till förseningen
ligger måhända i angreppet på Finland, vilket ej heller förefaller
att ha följt tidtabellen.
Ursprungligen torde ryssarna ha räknat med att den mäktiga
styrkeinsatsen i offensiven på Karelska näset ensam skulle tvinga oss
till underkastelse. Eljes är det svårt att förstå att de, sedan offen-
siven där inletts, gåvo oss en respit på tolv dagar på Svirfronten och
elva dagar på Maaselkänäset, vilket tillät en förflyttning av fyra
divisioner och en brigad till Näset. Det faktum att fienden icke för-
mådde effektivt binda trupperna i Fjärrkarelen och ej heller genom
flyganfall förhindra omgrupperingarna, blev av avgörande betydelse
för kampen på Näset, ty utan friska förstärkningar hade den bakre
ställningen där ej hållit.
Lika betydelsefullt var att motståndaren efter det djupa genom-
brottet vid Finska viken ej begagnade sitt övertag till att binda styr-
korna på mellersta delen av Näset samt att avskära deras förbindel-
ser vid sjöpassen mellan Muolaanjärvi och Vuoksen. Om detta hade
gjorts, skulle vi icke haft några möjligheter att draga centern bakåt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
