Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XV. Vid statens roder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
424 MANNERHEIM: MINNEN 1944—1946
rakryggade hållning i den ojämna kampen för bevakandet av landets
rättigheter och intressen.
Den 24 september intogo ryssarna Reval, och någon dag senare
var hela Estland i deras hand. Under sådana förhållanden var Tysk-
land urståndsatt att mot oss tillgripa åtgärder av den art Ungern och
Rumänien föregående vår blivit föremål för, men oberoende därav
erbjöd operationen mot tyskarna stora svårigheter. Den 15 september,
redan innan vapenstilleståndsfördraget undertecknats, utgick den
knappt utmätta fristen. |
Så tidigt som den 2 februari hade jag avgett ett jakande svar på
president Rytis fråga, om jag ansåg att officerskåren under alla för-
hållanden skulle lyda order. Några svårigheter i den vägen uppstodo
icke heller under den påfrestning frontförändringen innebar, även om
särskilt yngre officerare i förband, vilka kämpat i nära kontakt med
tyskarna mot en gemensam fiende, otvivelaktigt råkade i en känslo-
mässigt plågsam situation. Beaktar man därtill den misstro mot allt
ryskt, som rådde icke blott inom officerskåren, utan även — det
måste väl sägas — inom folkets stora flertal, är det knappast förvå-
nande att många funnos som befarade, att fälttåget i norr skulle leda
till inre konflikter. ”Tyskarnas hänsynslösa krigföring, som slutade
med att hela Lappland ödelades, bragte alla till insikt om nödvän-
digheten av att landet frigjordes från en armé, vars närvaro endast
förlängde en ohållbar situation.
Sedan vapenstilleståndsfördraget trätt i kraft, sändes ytterligare
trupper norrut i den mån järnvägarnas transportförmåga det tillät.
Sålunda förflyttades Pansardivisionen samt 3. och 11. Divisionerna
till Uleåborg. Gränsjägarbrigaden förlades norr om Kajana. Den
svåra uppgiften att tränga tyskarna ur landet tilldelades den högt
förtjänte generallöjtnant Siilasvuo, vars kommandoplats blev Uleå-
borg. Grupperingen försvårades i hög grad av att förflyttningen av
civilbefolkningen från Lapplands län samtidigt var i full gång.
Under tiden hade tyskarna börjat lösgöra sina styrkor på avsnittet
Uhtua—Kiestinki utan att ryssarna gjorde minsta ansats att binda
dem. En front upprättades mot söder, och i dess skydd inledde
20. Gebirgsarmee sitt långsamma återtåg mot Norge. Innan vår
uppmarsch var fullbordad hade sålunda en tysk styrka på vidpass
tre divisioner hunnit befästa alla förbindelseleder norr om Uleåborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
