Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XV. Vid statens roder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VID STATENS RODER 437
träförädlingsindustrin. Före kriget hade metallindustrin arbetat så
gott som uteslutande för hemmamarknaden och stått för knappa 4
procent av landets totalexport. En väsentlig utbyggnad av denna
industrigren måste följaktligen genomföras. De för detta ändamål
nödvändiga maskinerna och största delen av råmaterialet anskaffades
från utlandet genom anlitande av främst svensk och amerikansk
kredit, och skadeståndsleveranserna blevo därigenom i hög grad
beroende av att de beställda varorna inträffade i rätt tid. Detta var
så mycket viktigare som Finland hade nödgats förbinda sig att för
försenade leveranser erlägga 5 procents ränta i månaden i varor av
samma slag. Enbart under det första skadeståndsåret stego böterna
för försenade leveranser till ett belopp på 253.000 dollar, som Finland
fick lov att erlägga i varor utöver de stipulerade mängderna.
Vad skadeståndsleveranserna i praktiken kommo att betyda för
Finlands ekonomiska liv, framgår av att de under det första året
täckte icke mindre än 80 procent av totalexporten. I ännu klarare
dager framstår deras inverkan om man samtidigt betänker, att denna
börda lades på ett land som enbart genom landavträdelser förlorat
13 procent av sin nationalförmögenhet och vars arbetskraft nedgått
med över 7 procent genom förlusterna i stupade och arbetsoföra.
Redan krigsinvalidernas antal uppgick till 47.500. En stor del av
Finlands handelsflotta hade gått förlorad under kriget, och lägger
man härtill de i skadeståndsavtalet stipulerade fartygsöverlåtelserna,
hade den reducerats till endast en tredjedel av förkrigstonnaget.
Statsskulden hade stigit från 3,; miljarder mark före kriget till 67
miljarder i slutet av år 1944. Vad industrianläggningarna beträffar
hade de visserligen lidit jämförelsevis ringa förstörelse, men råvaru-
lagren voro uttömda och kapaciteten låg nere.
Utöver de intill bristningsgränsen betungande krigsskadestånds-
kraven tillkommo ytterligare andra ersättningskrav. Krigsbytet och
från avträdda finska områden bortförd egendom skulle återställas
samt tyska tillgodohavanden i enlighet med ett av segermakterna
sommaren 1945 i Potsdam fattat beslut överföras på Rådsunionen.
Den sammanlagda summan av dessa krav, vid vilkas utmätande de
finska synpunkterna helt åsidosattes, steg till 60 miljoner dollar.
Med hänsyn till den belastning, erläggandet av krigsskadeståndet
utgjorde för Rådsunionens politik i Finland, och sedan utsikterna till
ytterligare utländska krediter bortfallit, insåg rådstregeringen att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
