Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Till Grundlogen 334 Karl von Linné - Ett sista farväl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
il
I
57
Aldrig någon du bör ohörd döma,
Förlåt allt och om möjligt glömma.
»Känn dig själf!», Sokrates så har skrifvit,
Och han var just en af tidens lärde.
Jag har städse funnit här i lifvet
Att hans ord har ett ofantligt värde.
När man så en gång får lämna världen,
Samvetsfrid skall följa oss på färden.
Syskon, gamla året nu utgått,
Och om vi verkadt, hvad vi förmått,
Nå, vi har då vunnit mycket godt.
Ett sista farväl.
Uid en godtemplarsystm graf.
Himlamakter,
vården uti dessa trakter
minnet af en vän
i förbundet,
som har allas hjärtan vunnit,
sent vi glömmer den.
Grafven gömmer,
lifvets lycka, hoppets drömmar,
allt, det gömmes där.
Mor och maka,
dina kära bittert sakna
dig i ditt hem, där du hölls kär.
I
!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
