- Project Runeberg -  Gobseck, en parisisk procentare : Överste Chabert, hjälten från Eylau : tvänne berättelser /
64

(1917) [MARC] [MARC] Author: Honoré de Balzac Translator: Oscar Heinrich Dumrath
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gobseck

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

64

skola inlösas’.» Han framtog därvid de av greven
accepterade växlar, som dagen förut blivit protesterade på
anford-ran av en av Gobsecks vänner, vilken sannolikt sålt dem för
en obetydlig summa.

Den unge mannen utstötte ett slags rytande, vari orden
’gamla skurk’ hördes.

Pappa Gobseck ryckte inte ens på ögonbrynen, utan
framtog ur en låda ett par pistoler och sade kallt:

»Som förolämpad har jag första skottet.»

»Maxime, ni måste be om ursäkt», bad grevinnan
darrande.

»Jag hade inte för avsikt att förolämpa er», stammade
den unge mannen.

»Det vet jag nog», svarade Gobseck lugnt, »er avsikt var
bara att inte betala era växlar.»

Grevinnan steg upp, hälsade och avlägsnade sig ett rov
för djup fasa.

Herr de Trailles måste följa henne, men innan han gick,
sade han:

»Om ni båda låta ett ord undfalla er om detta, så flyter
ert blod eller också mitt.»

»Amen», svarade honom Gobseck och lade in sina
pistoler. »För att utgjuta sitt blod måste man ha något,
min gosse lilla, och du har endast smuts i dina ådror.»

Då dörren stängdes efter herr de Trailles och de båda
vagnarna körde bort, steg Gobseck upp, började dansa och
upprepade:

»Jag har diamanterna! Jag har diamanterna! De
vackra diamanterna! Så’na härliga diamanter! Och så
billigt se’n. Ah! Ah! Werbrust och Gigonnet, ni ha
trott er lura gamla pappa Gobseck! Ego sum papa! Jag
är ändå allas er mästare! Fullt betalade! Vad de skola
se snopna ut i afton, då jag berättar dem affären mellan
två partier domino!»

Denna dystra glädje, denna vilda rovgirighet, som
frammanades av besittningen av några vita stenar, kom mig att
rysa. Jag var stum av häpnad.

»Jaså, du är kvar, min gosse», sade han. »Vi skola äta
middag tillsammans. Vi skola roa oss hos dig; jag har ju
inget hushåll. Alla dessa restauranger med sina dåliga

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:07:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gobseck/0068.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free