Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Som är ganska sublimt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
historia! Livet består ju inte precis bara av bovar
och älskande, som böckerna ibland göra troligt, det
finns lite annat bredvid också, vanligt hederligt,
undangömt folk med små glädjeämnen och stor
tacksamhet för allt, vad livet ger.
Till denna sympatiska värld hörde Baalach. Ödet
hade sammanfört henne med grevinnan för
åtskilliga år sen på en stor begravning, medan de väntade
liket, ty en begravning hör till det mest sublima som
finns och uppsöktes ofta av grevinnan. En vänskap
uppstod strax, och en vacker dag flyttade Baalach
ut på godset, fick ett rum, betalade lite för sig i
maten och hjälpte till i hushållet.
— Yyyh! sa greven. Så mycket gamla
fruntimmer det finns i världen! Yyyh! Yyyh!
Men det blev ett paradis för dessa båda giriga
åskådare av livets festspel. Alla begravningar av
värde, alla bröllop inom societeten, alla furstliga
besök i Stockholm, alla frikonserter, alla
uppvisningar, alla utställningar, dit Jenny Gobsman kunde
skaffa inträdeskort, besökte de. Sommar och vinter
syntes de på gatorna, och måste de vänta timtals i
vinterkölden, så svepte de som gamla obetvingliga
veteraner helt lugnt tidningar både fram och bak
för att inte frysa; var hettan stark om sommarn,
medförde de jättestora parasoller och små tältstolar.
Och sålunda levde de, år ut och år in.
Det var världens två lyckligaste kvinnor, och med
dem hade nu Jenny Gobsman och Tornister Boman
fått äran att ha ressällskap.
109
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
