Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 8. Grevinnan och potatishandlarn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gamla nakna lönnarna. I deras krona blixtrade just
den stora aftonstjärnan som ett skott. Mittpå dagen.
— Yyyh! sa greven. Vad det är trevligt med unga
flickor! Mycket trevligare än med gamla, Baalach!
Yyyh! Yyyh!
— Å! Vad greven är stygg! sa gamla Baalach.
Jenny skrattade lite och gick till fönstret, men
greven sade inte mer, ty han var föga ordrik av sig.
Den lilla damen tittade på aftonstjärnan, och
samtidigt ville slumpen, att gubben Gobsman också
tittade på den, men inne i Stockholm, i
Kungsträdgården, på sin hemväg från Villastan, och genom
en stjärnkikare på stativ vid Karl XIII: s staty, och
det kostade tjugufem öre titten.
— Det är underligt! Tnu! sa han till uthyraren.
— Det är det med främmande världar! sa denne,
lugnt.
— Just det, ja! sa gubben Gobsman. Just det!
Det är rätt sagt! Och det finns många världar! Det
gör det, det!
Grubblande på den upptäckten fortsatte
potatishandlarn från fina världen hem till Söder.
Just då ringde det i greve Mac Leans telefon, och
grevinnan for upp, ty hon väntade alltjämt något
sublimare än allt sublimt, hon hittills sett, och så
var hon verkligen en människa, sådana vi alla äro,
innerst.
Men nu var det i stället det minst sublima på
jorden eller, med andra ord, hennes nåd, och hon
153
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
