att inte spara på de små orden ”tack”, ”var så god” och ”ursäkta”, att svara och hälsa hövligt, att hjälpa på med kappan och sätta fram stolar, att aldrig gå före äldre genom dörrar, samt att hålla upp dörren för andra, att resa sig vid samtal med äldre personer, att erbjuda sin sittplats då andra sådana ej finnas, speciellt i fullsatta bussar, spårvagnar etc., att inte avbryta samtal, att ta upp saker som tappas o. s. v., o. s. v. Lär barnen så hänsyn, samt hövlighet — när det gäller pojkar i all synnerhet mot flickor. Ridderlighet mot det andra könet är en av de viktigaste förutsättningarna för ett gott sätt, och pojkar böra i god tid läras att flickor, trots sin nutida självständighet, skall behandlas med hänsyn och aktning. Ett gott hordsskick (se d. o.) är en annan viktig detalj i barn- uppfostran, likaså behärskning. Barn, som stampa i golvet eller slänga i dörrar när någonting går dem emot, kunna inte räkna på några sympatier från sin omgivning. Någonting, som barn oro- väckande lätt ta efter äldre är att svära, och vid en viss ålder bruka barn — speciellt pojkar — överbjuda varandra i svor- domar för att visa sig duktiga. Tala om för dem, att det inte alls är karlaktigt att svära utan enbart rått och ohyfsat! Alla dessa regler för ett gott sätt böra naturligtvis inte tillämpas enbart ”när det kommer främmande”. Låt barnen praktisera dem även i hemmet mot syskon och föräldrar — och föregå själv med gott exempel! Men låt det för den skull inte gå till överdrift så att barnen känna det som en plåga att uppföra sig väl. Fördystra inte deras och er egen tillvaro med ständigt tjat, ty då kan det hända, att barnen i ren desperation göra tvärtemot alla föreskrifter. Barnbjudning och dansklubb. Så snart barnen bland sina lek- och skolkamrater skaffat sig speciella vänner, brukar bjudningsfrågan bli aktuell. Låt dem för all del ha sina små kalas, ty barn äro lätt hjärtlösa, och de som i6