Felet ligger sällan hos enbart den ena, och man gör därför klokast i att förhålla sig neutral. Skall hustrun behålla mannens namn? En frånskild fru ntan barn återtar oftast sitt flicknamn med bibehållande av frutiteln, men har hon barn skall hon för deras skull behålla mannens namn. Hon bär i allmänhet sin vigsel- och förlovningsring, ty en dam, som ej har två släta ringar, tituleras ju i Sverige ”fröken”. Främmande. Härmed menas ju vanligen gäster, men det finns personer, för vilka gästfrihetens lagar äro så heliga, att de ej vilja kalla sina gäster ”främmande” utan hellre tala om att de ”se hos sig sina vänner”. Främmande, boende eller tillfälliga, återfinnas på resp, ord för olika fester. Besök, Gäster m. m. Fröken. I sällskapslivet kan naturligtvis enbart fröken användas som tilltalsord till en ogift dam, men det är betydligt artigare att säga fröken tillsammans med efternamnet, när man vet detta. Inom yrkeslivet har fröken blivit den vedertagna titeln, vare sig personen i fråga är gift eller ogift. Expediter, biträden i friser- salonger, servitriser, andras tjänare o. s. v. tituleras fröken . Nu- förtiden händer det ofta, att ett hembiträde själv ber att fa kallas ”fröken”, och i så fall bör hon tillmötesgås. ”Fröken” är ju ett lika kort och behändigt tilltalsord som t. ex. Karin eller Stina. Men det finns ännu de hembiträden, som av familjen hellre vill bli kallade vid enbart förnamnet. Dock icke alla ogifta damer titu- leras fröken5 högre kvinnliga befattningshavare, läkare, advokat, bibliotekarie, professor, likaså statsfru, överhovmästarinna, hov- fröken, tilltalas med sina resp, titlar, ej fröken. En ung flicka kan så snart hon konfirmerats kallas ”fröken”. Färger. Kultur och smak visa sig ej minst i fraga om val och samman- sättning av färger, vare sig det gäller kläder eller bohag. Gäller det 59