tör”. Likaså säger man ej ”verkställande direktören” utan endast ”direktören”. Dispaschör. Innehavare av domarämbete, som har till uppgift att utreda sjöfartsmål. Benämningen är såväl tilltals- som brev- titel. Docent är presentations- och tilltalstitel för yngre vetenskaps- män, som erhållit rätt att meddela undervisning vid universitet eller högskola. Titeln behålles under den tid befattningen innehas. Docent inom medicinska fakulteten kallas docent men även doktor. Doktor har den i första hand rättighet att låta kalla sig, som avlagt disputationsprov och promoverats eller utnämnts till dok- tor (hedersdoktor), samt naturligtvis praktiserande läkare. Den som tagit licentiatexamen kallar sig oftast doktor i stället för licentiat. Envoyé, chefen vid ett lands beskickning, benämnes med denna titel. Fabrikör är ej någon officiell titel. Den användes till större hantverkare, och torde särskilt vara berättigad för fabriksidkare, t. ex. inom manufakturbranschen. Godsägare kallas ägaren till en lantegendom — sällan patron eller brukspatron, som äro föråldrade titlar. Hovjägmästare och överhovjägmästare äro, som namnen an- tyda, hovtitlar och syfta ej på tjänstemän i skogsstaten, då där- emot överjägmästare är en högre grad för jägmästare, liksom över- lantmätare intar liknande överordnad ställning gentemot lant- mätare. Dessa sistnämnda kallas dock vanligen ej med denna titel utan för ingenjör. Som forstmästare betitlas den som genomgått lägre kursen vid skogsinstitutet eller forstmästarkursen vid nu- varande skogshögskola. Häradshövding kallas numera, utom innehavare av domsaga, endast de som ha företräde till förordnande att förvalta härads- hövdingämbetet — ett mindre antal vid varje hovrätt. Efter 1894 utdelas nämligen icke vice häradshövdingtiteln. Ingenjör är antingen en tjänstebefattning eller en allt vanligare benämning på alla mer eller mindre tekniskt utbildade personer. M4