användes. Stå bilarna i rad efter varandra får man dock inte ställa sig så tätt framför en annan, att denna ej kan köra ut. Skulle man råka skada en parkerad bil är det mot alla hedersbegrepp, om mian inte omedelbart eller senare vid första lägliga tillfälle giver till känna för ägaren, vem som förorsakat skadorna. Även för fotgängare gäller många skrivna och oskrivna lagar. På trottoarer skall man alltid gå till vänster, men på landsvägar till höger, så att man möter trafiken och således lättare kan se upp. Genom att ”stanna och prata” mittpå gångbanan hindrar man avsevärt övriga gående, likaså genom att gå flera stycken arm i arm. Åkande på spårvagn och buss få inte breda ut paket och andra tillhörigheter på sittplatserna. Har man barn med får man se till att dessa inte sparka eller på annat sätt besvära de omkringsit- tande. Vid hållplatserna sättes den personliga hänsynsfullheten på hårt prov, ty om man har aldrig så bråttom måste man av- vakta sin tur och inte armbåga sig före. En artig herre låter alltid damerna stiga på först, likaså erbjuder han sin plats åt en dam om bussen eller spårvagnen är fullsatt. Det ser ytterst illa ut, om barn och yngre personer förbli sittande medan äldre stå. Trappor. Det anses artigast att herrar går före damer uppför trappor. Utför en trappa bör däremot damerna, eller den man överhuvud- taget vill visa artighet, gå först eller, om man går i jämnbredd, närmast ledstången. Vid nedstigande från buss, tåg, spårvagn och bil anses det dock mest korrekt om kavaljeren går först för att kunna hjälpa sin dam ned. Umgänge. Den som önskar inleda umgänge med en familj eller enskild avlägger först visit (se d. o.) hos denna. Naturligtvis bör ett um- gänge vara motiverat, t. ex. med att man nyligen träffats borta och funnit sig komma bra överens, att man har samma vänner eller att männen äro kolleger. Endast om visiten besvaras kan umgänge anses inlett, och det är i allmänhet de, hos vilka första 150