Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Kappan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Ja», sade Petrovitsch, »det blir i alla fall
ingen märkvärdig kappa. Skulle man ta mård till
kragen och sätta sidenfoder i kapuschongen, går den
säkert till två hundra.»
»Petrovitsch, för Guds skull», sade Akakij
Akakijevitsch med bönfallande stämma, utan att höra
Petrovitschs ord eller bry sig om hans effekter... »laga
den på något sätt, så att jag åtminstone kan ha den
än så länge.»
»Nej, det vore att öda både tid och pengar»
förklarade Petrovitsch. Vid dessa ord lemnade Akakij
Akakijevitsch rummet fullkomligt tillintetgjord. Men
Petrovitsch satt länge sedan han gått med läpparna
betydelsefullt hoppressade utan att bry sig om sitt
arbete och nöjd med, att han stått fast vid sitt beslut
och upprätthållit aktningen för sitt yrke.
Utkommen på gatan befann sig Akakij
Akakijevitsch fortfarande som i en dröm.
»Det var då... sådant... så der... så
fasligt», yttrade han, »jag, sannerligen... jag tänkte
aldrig något dylikt...»
Efter en stunds tystnad tillade han:
»Jaså, att det är så... det blef slutligen...
jag, sannerligen, jag kunde inte tro, att det skulle gå
derhän.»
Härpå följde en lång stunds tystnad, hvarefter
han började på nytt:
»Så är det... det var också en... inte alls
oväntadt... det... det kunde inte det minsta...
en sådan omständighet.»
I stället för att gå hem, begaf han sig under
sin monolog åt alldeles motsatt håll. På vägen stötte
han mot en skorstensfejare och fick ena axeln full
med sot, ett helt ämbar kalk östes öfver honom från
ett hus som var under byggnad. Han märkte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
