- Project Runeberg -  Berättelser /
19

(1889) [MARC] [MARC] Author: Nikolaj Vasiljevitj Gogol Translator: Karl Erik Peterson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Kappan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

erforderliga summan. Sedan långt till baka hade han
haft för vana att för hvarje rubel han gaf ut behålla
en grosch[1], som han stoppade i en ask med hål på
locket. Efter hvarje halfårs slut reviderade han
kassan och bytte ut kopparslantarna med silfvermynt.
Under loppet af flera år hade han på så sätt lyckats
spara i hop fyrtio rubel.

Hälften af den behöfliga summan hade han
således, men hvar taga den andra hälften, hvarifrån få
fyrtio rubel? Han tänkte och tänkte och såg
slutligen ingen annan utväg än att under en längre tid
minska sina utgifter: lägga bort att dricka té om
aftnarna, ej tända ljus, utan om så behöfdes arbeta inne
hos värdinnan, gå så försigtigt som möjligt på
gatstenarne för att ej slita skosulorna, ej så ofta låta tvätta
sitt linne och då han kom hem ta af sig det och svepa
in sig i sin gamla, men väl medfarna
kanfasnattrock.

Sanningen att säga, hade han i början svårt
att finna sig i dessa umbäranden, men så småningom
vande han sig dervid och slutligen gick det bra
— han lärde sig till och med att svälta om
aftnarna. I stället fråssade han af andlig spis vid
tanken på kappan. Hans tillvaro föreföll honom mera
fullständig, det var som om han gift sig, som om han
ej vore ensam, utan hade bredvid sig en öm vän,
hvilken samtyckt att tillsammans med honom dela
lifvets mödor — och denna vän var ingen annan än
kappan med den sköna vadderingen och det nya,
präktiga fodret. Han blef lifligare, hans karakter fastare.
Det var en man som utstakat ett bestämdt mål för sig
och föresatt sig att äfven uppnå det. Tviflet försvann
från hans ansigte, hans hållning tillkännagaf


[1] 2 kopek.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:08:29 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gogolber/0025.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free