- Project Runeberg -  Berättelser /
80

(1889) [MARC] [MARC] Author: Nikolaj Vasiljevitj Gogol Translator: Karl Erik Peterson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Berättelsen om hur Ivan Ivanovitsch och Ivan Nikoforovitsch blefvo ovänner - Fjerde kapitlet. Hvad som tilldrog sig vid kretsdomstolen i Mirgorod

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ersättande af rättegångsomkostnaderna samt sjelf slås
i bojor såsom förbrytare och sändas till stadsfängelset
och att utslag rörande denna min anhållan
omedelbarligen och utan uppskof måtte följa.

Skrifvet och författadt af adelsmannen,
mirgorodska godsegaren Ivan, Ivans son, Perepepenko.»

När läsningen slutades gick domaren fram till
Ivan Ivanovitsch, tog tag i en knapp i hans rock
och tilltalade honom på följande sätt: »Hvad gör ni
väl, Ivan Ivanovitsch? Tänk på, att det fins en gud!
Kasta bort ansökan, den är inte bättre värd! Må hin
ta den! Räck hellre handen åt Ivan Nikoforovitsch,
och kyssen hvarandra i all vänskaplighet! Köp så
litet santurinskt eller nikopolskt eller gör helt enkelt
en bål punsch och bjud mig, så skola vi dricka om
till sammans och låta allt vara glömdt.»

»Nej, Demjan Demjanovitsch! Saken är ej af
den beskaffenheten», sade Ivan Ivanovitsch med sin
vanliga värdighet, som passade honom så väl, »saken
är ej af den beskaffenhet, att den kan göras upp
genom vänlig öfverenskommelse. Farväl! Farväl äfven
ni, mine herrar!» fortsatte han med samma värdighet
och vände sig till de öfriga. »Jag hoppas att min
ansökan skall hafva vederbörlig verkan», tilläde han
derpå och gick, lemnande rätten i djupaste förvåning.

Domaren blef sittande på sin plats utan att säga
ett ord, sekreteraren snusade, en af kanslisterna stjelpte
i kull flaskbottnen, hvilken tjenstgjorde som bläckhorn,
och domaren sjelf förde af idel distraktion det utslagna
bläcket med fingret omkring i små bäckar på bordet.

»Hvad säger ni om det här, Dorofej
Trofimovitsch?» frågade slutligen domaren underdomaren.

»Jag säger ingenting», svarade underdomaren.

»Det sker underliga saker här i verlden!»
fortsatte domaren. Knappt hade han sagt detta, förr

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:08:29 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gogolber/0086.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free