Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Hedna-tro - § 84. Djurens tydor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om det första djur, som ett hedet (odöpt) barn
får råm vid, år ett nöt^kreatur, aå för bsrweft god
heH med Jxwfeap.
Tager en gosse fajertat af den första gsdda, som
han fångat, och fört&r det medan fisken äanu lefver,
så får han god lycka tiHL fiske, och äfven god håg
derttlL
Höljer man icke upp sängen, när man stiger
upp, och flyger «å an fogel öfver sängen, aå £år man
gul-soten.
Om ett böns får äta ur ett fat, må man deri
hacka lika många gånger med en knifs-udd, som
hönan hackat med näbben, eljest, om någon äter ur
fatet, får han halstalL Hackar en höna på ett
brödstycke, må det gifvas åt bunden, så att icke
menniskor äta det.
Vissa djurväsen hafva starkare tydor än andra,
och i synnerbet gäller detta om alla de djur, vid
hvilka man ifrån uråldrig tid fäster mythiska
föreställningssätt eller religiös betydelse. Wftrendsbon
tager derföre än i dag förebåd af sådana
djur, och framför allt af foglarne. Åtskilliga
ibland de senare, hvilka tros hafva onda tydor, få
hos folket namn af olycks-foglar.
Vi meddela här några drag af den hithörande
folktro, som ännu lefver i Wärend.
SpiWcråkan år en olycksfogel* och man fäster
vid henne gamla mythiska sägner om förvandling.
Höres spillkråkan, när man är ute på färdvägar, så
betyder det intet godt. Skriar spillkråkan sitt »spill!
spill!» när barn äro ute i skogen att plocka bår, så
spilla de sina bär. De bruka derföre kasta i luften
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
