Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. Näringsfång - § 140. Kämparnes och Wirdarnes fiske
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
på isen, det förra, såsom mete, under ständig
ryckning på kolpen, det senare såsom stånd-fiske.
Kattsor, i domböckerna kattisor, kattise-stånd,
påladt fiske, nyttjades fordom allmänt och bli ofta
omtalade ifrån början af 1600-talet.
Mjärdar. — Mjärden i sin enklaste form heter
i Wärend sänk-mjärde eller lägge-mjärde, efter han
sänkes eller lägges i vattnet på fiskens lekställen,
helst inom en s. k. vase af gran-ruskor. Ar
mjärden rund till formen, omtalas han äfven under namn
af kringel-mjärde.
Mjärden bos eller bygges af ene-sprötar eller
gran-svegar, sammanbundna med linde-bast. Dess
medlersta del eller sjelfva stommen kallas huset.
Framtill på huset är en enkel hatt, med ett gimmane
eller ingång för fisken. Bakre delen är spetsig, och
heter derföre struten eller fiskhållet. Fiske med mjärde
heter i domböckerna mjärde-läge.
I en mera utbildad form får mjärden namn af
stek-mjärde eller stånd-mjärde. Denne skiljer sig ifrån
sänk-mjärden hufvudsakligen deri, att han
uppställes inom ett s. k. stek eller kilformig gård af granris.
Steket har vanligen tre armar. De tvänne yttre äro
kortare, men den mellersta går upp emot land och
heter derföre land-gård.
En ytterligare utbildad form af stek-mjärden är
håmman, som gemenligen bindes af nät, med tvänne
sköldar eller tvärväggar, och således äfven med två
gimmane eller ingångar för fisken. Håmman hålles
utspänd genom snören af bast, kallade skar-bast,
hvilka äro sträckta ifrån yttre gimmanet till struten
eller fiskhållet. Hon uppsättes vanligen i någon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
