Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. Näringsfång - § 140. Kämparnes och Wirdarnes fiske
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
madaroning, d. v. s. rännil på sanka mador, eller i
någon bäck, samt eljest på ställen der fisken plägar gå
till. Ett sådant fiske-ställe heter i domböckerna
fiske-loke, fiske-locke. I brist af annat
fiske-locke sättes håmman i ett stek, bygdt på sätt ofvan
nämnes; ett sådant stek får då namn af håmme-stek.
— En håmma med landgård af garn eller nät är vår
vanliga ryssja.
Åla-lanor. Åla-kistor. Äro af ålder i landet
brukliga. För ål-fiske med lanor bygde man
gemenligen en enkel dam-gård öfver strömmen, vid någon
fors, i landets mål värme, värmane, åle-värme.
Serdeles talrikt förekomma ännu dessa åle-värmar i
Hakeqvarns-å, vid sjön Åsnens utlopp.
Nät. Skott-nät. Sätt-nät. Lägg-nät. Brukas af
vanlig form. Flöten å ett nät få i Wärends-målet
namn af flåor och göras af furu-bark eller näfver.
Strecken, hvarpå flåorna och sänkena äro fästade, heta
tennelar, öfver-tennel och under-tennel. Ett större
sätt-nät får namn af stry-gård, i domböckerna
pulsenot. Stry-gården ut sättes i rundel å djupt vatten,
hvarefter man med en puls, eller med en lång stång,
som på ändan har en skålig klump, jagar fisken på
nätet. Detta fiske-sätt heter att stry. En mera
utvecklad form af stry-gården är noten, braxna-noten,
hvars not-säck eller kil heter i landets mål kalfven,
not-kalfven. Tögarne eller not-repen göras af fint
spingade, hopsnodda furu-stickor. Stället der
man örar noten i land, heter örje-stad. Öras noten
på isen, kallas vaken der hon upptages, örje-brunn
eller örje-vak.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>