Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. Näringsfång - § 142. Kämpar o. Wirdar, såsom herde-folk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
eller hästar, och att när kampen icke orkade draga
lasset ur skogen, blef hjelten vred, hof hästen upp
på lasset och drog så allt ihop till bys. När
Hune-Smed med Huna-hären kom till Romara-port,
stallade de sina hästar i Romara kyrka o. s. v.
Hästen, som ännu i folktron anses för ett heligt
djur (jfr. § 85), går således i vårt land, såsom
husdjur, tillbaka i brons-åldern, och tillhör de
skandinaviska goternas äldsta nomadiska herde-lif.
Hästafveln har ock i vissa delar af Sverige länge
bevarat spår af sin ursprungliga beskaffenhet. I Färs
härad i Skåne gingo skogs-öken ännu för
hundra år sedan halfvilda ute i bokhulten, och sökte
sjelfva sin föda, äfven om vintern. Samma
förhållande har ännu i vår tid egt rum med de små,
half-vilda Damparne, på Öland och Gotland. Vi
antaga ock obetingadt dessa begge små-vexta häst-racer
såsom de äldsta i vårt land, och såsom ättlingar af
de hästar, hvilka en gång voro i bruk hos det
gotiska kämpa-folket.
Wärends gamla domböcker, likasom det ännu
lefvande bygdemålet, ha en rikedom på ord för att
beteckna detta hus-djur. Hästen i allmänhet heter
således skjut (n.), eller hors (n.), och en kringdrifvande
häst omtalas såsom ett drifta-skjut. Hingsten heter
på landets språk wrensk, och ett sto, märr eller
minka. Tilltalsvis brukas ordet putte till hästen och
minka till stot. Fålar heta föl (n.), fölsing och följa.
Ännu i senare tid allmänt begagnad till ridt och
öfvad till snabb-lopp fick hästen namn af rännare.
Öfvad till pass-gång, såsom ridhäst, för qvinnor,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
