Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. Näringsfång - § 142. Kämpar o. Wirdar, såsom herde-folk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hette han gångare, och man har deraf till ordspråk,
att »det är ondt göra gammal häst till gångare».
Svinet, såsom hus-djur, tillhör äfven den
gotiska perioden och omtalas redan i de uråldriga
folksägnerna om gudarnes vandringar. En sådan
sägen, upptecknad i Wärend, vet berätta om hurn
Sante Per och Pocker skall hafva svin ihop på
ållon-skogen. Men Pocker glömde att märka sina
svin. »Det gör ingenting», sade Sante Per, »för jag
märkte dem som höra mig till, med en knut på
svansen». När så hösten kom, hade alla svinen knut på
svansen, så när som en stackars refling, som hade
ohyra, och den fick Pocker taga på sin lott vid
bytet.
Det tama svinet synes deremot icke hafva
förekommit hos de nordiska urfolken, och när
troll-sägnen någon gång talar om berg-svin, menas dermed
uttryckligen den vilda gräflingen. När man således
någon gång funnit svin-betar i gång-grifter från den
äldre sten-åldern, böra dessa efter all anledning
hänföras, icke till det tama svinet, utan till det fordom
i vårt land förekommande vilda svinet, bassen,
vild-bassen eller vildbesten. Vi sluta härtill, äfven från
den omständigheten, att lemningar efter tama svin
icke förekomma i de schweiziska pålhusen, förr än
fram i den yngre sten-åldern och brons-åldern.
Till hvilket species de äldre svin-racerna i vårt
land böra hänföras, är ännu oafgjordt. Vi veta dock,
att medlersta Europa egde två vilda arter svin ännu
i den yngre sten-åldern; nemligen en större art,
det vanliga vild-svinet, samt en mindre art, som
får namn af kärr-svinet (Sus Scropha Palmtris).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
