Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. Näringsfång - § 143. Boskaps-skötsel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
täckning af granris. En sådan stack heter i
Wärends-målet hjelm, löf-hjelm, och att sätta löf i stack är att
hjelma löf. Gräset afslogs deremot med en helt kort lie,
hvars skaft, orf (n.) eller arfve (m.), var gjordt af en
knaggig gren. Handtagen på lia-orfvet heta derföre än
i dag lia-knaggar, lia-kaggar. Lien var fästad vid orfvet
med eke-tåtar eller band af klufven eke-spån, och
hvässtes på ett bryne af sandsten eller på en stryk-spån af ek,
som i Wärends-målet får namn af lia-hvisp. Det afslagna
gräset hopsamlades med en rifva, ursprungligen gjord
af en buske, hvars grenar blifvit nedböjda och
torkade i solskenet. Rifvan blef först senare
utbildad till en refsa, med skaft, hufvud och tänder
(tinnar). Gräset lades sedan att torka, först i strängar
på vallen (ɔ: att stränga hö), och sedan i s. k. bredor
(ɔ: att breda hö) å någon solig plats, som får namn
af brede-stad. För regn-väder hopsattes bredorna i
små stackar, som erhålla namn af kufvar, regn-kufvar;
detta är att kufva hö. Slutligen sammanfördes många
kufvar till en större stack, som är att stacka hö.
Flera stackar, hopförda till en enda, bildade i
forntiden en s. k. dös, som sattes i skogen och väl
öfver-täcktes med gran-ris. Wärends domböcker omtala
sådana hö-dösar ännu ifrån början af 1600:talet.
För att framforsla höet ifrån strängarne till
brede-staden, ifrån stacken till hö-dösen och ifrån
dösen till fä-huset, begagnade man de olika sätten
af att bära, föra, asa och köra, af hvilka likväl det
senare, åtminstone i sin mera utvecklade form,
närmast tillhör det yngre skede, då man redan egde
åker-bruk och större tillgång på metaller.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
