Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. Näringsfång - § 144. Öfvergång till jordbruk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
trädets superficies helt pulpeuse, söt och till
consistence af ett gelée. Denna pulpa afdrages ifrån
stammen med en knif eller Citter-tråd, i. e. messings-tråd
eller fin stål-tråd. Denna så afdragna safva
ihoplägges eller vecklas tillsammans, ätes för smakens
skull rå, färsk och opræparerad. Ligger hon längre,
blifver hon seg, kådfull och osmaklig»[1].
Många vext-arter, hvilka hos oss förekomma
på en gång såsom vilda och såsom odlade, hafva
således af våra förfäder varit kända och redan i sitt
vilda tillstånd begagnade till föda. Den tanken
ligger då nära till hands, att dessa nu odlade arter,
så vidt de företrädesvis tillhöra vår egen vext-zon,
icke må betraktas såsom utifrån införda främlingar,
utan att de blifvit förädlade i vårt eget land och
således sjelfständigt tillhöra nordens äldsta
åkerbruk. Serdeles gäller detta om vissa arter af
familjen Cruciferæ, såsom rofvan, kålroten och kålen,
vissa Umbellater, såsom moroten, vissa ärt-vexter,
såsom ärter, bond-bönor, vissa lök-vexter, såsom vanliga
löken och gräs-löken, samt om vissa Gramineæ, såsom
manna-gräset[2], knyl-hafren, sand-hafren, och
vildkornet. Flera ibland dessa bli ock omtalade i den
äldsta gotiska folksägnen, om gudarnes (Vår Herres
och Sante Pers) vandringar och verldens skapelse.
Det heter således i en uråldrig wärendsk folksägen,
att på den tiden, då Vår Herre och Sante Per vandrade
omkring och skapade all verlden, kommo de en dag
till en stofva. Der gingo de in och bådo om lite mat;
ty de voro svultna. Men qvinnan, som bodde der,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
