Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VI. Boningar och Husgeråd - § 164. Eld-kar och Karale
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
införd ifrån andra länder. Kättiln omtalas derföre i
våra folksägner ibland dyrbarheter hos de rika
bergatrollen, eller, enligt Edda-sägnerna, hos de forntida
jättarne.
Ännu långt fram i medeltiden voro kättlar och
grytor de enda vanliga kok-kärlen i vårt land. De
blifva ock flerestädes serskildt omtalade i våra
krönikor, såsom i den yngre rim-krönikan, v.v. 1518,
1958 o. fl. st. Gryte-stöpare voro i städerna ett
serskildt slag af yrkes-män, och en Matts gritestöpare
blir omtalad i kon. Gustaf I:s dagtingan med
Westgötar och Smålänningar af d. 6 Maj 1529.
För att kunna beqvämt taga för sig af det i
grytan kokade köttet, har man, sannolikt redan i
den aflägsnaste tid, sönderstyckat detsamma på en
s. k. disk. Sådana diskar (af träd eller annat ämne)
voro ännu vid 1300-talets början i bruk vid svenska
hofvet. När konung Valdemar satt fången på
Nyköpings-hus, anmärkes uttryckligen (Gamla Rim-krön.
v.v. 1286—1290), att
Han haffde sith stekara hws oc sin stowa
ok sith herberge han skulle i soffwa.
The fingo honom sma-swena ok kämenära,
the honom skullo til thiänist wära,
at sätia hans disk ok bära hans kaar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
