Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Klädedrägt, Vapen och Smycken - § 169. Vapen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kaste-yxan, som någon gång blir i domböckerna
omtalad, är förmodligen samma vapen som
yxa-hammaren, hvilken genom sitt korta skaft lämpade
sig både till slag, hugg och kast. Om en dråpare,
vid namn Per Börgeson, anföres
uttryckligen i domboken, att »han
lade sin bössa och sin kaste-yxa
i stufvan». Eljest blir kaste-yxan
gemenligen blott omtalad såsom yxa. På
Sunnerbo ting, d. 17 Dec. 1608, vittnades,
att när Bengt i Höghult blef slagen af
Linner i Loma, så slog Bengt först till
Linner med en yxa; men Linner sprang
undan. »I detsamma kastade Bengt yxan
och slog Linner i brickan dermed», hvarvid
Linner tog till knifven och gaf Bengt
bane-sår. På tinget i Skafta d. 23 Okt. 1609
vittnades likaledes, att omkring år 1550 »en
vid namn Erik i Hult kastade en yxa,
och slog Päder Stång på armen och högg
honom». Vid dråpet, som Jöns Uhrs söner i
Hösjö år 1618 begingo i Hulevik, på Halsten
i Klasnatorp, förekommer, att Jöns »kastade
yxan handlöst till honom» o. s. v.
Försedd med längre och gröfre skaft
och mera utbildad till form och storlek,
har samma vapen ifrån hedenhögs i landet
förekommit såsom vanlig Yxa. Yxans olika
delar bli derföre i Wärends-målet noga
serskilda. Sjelfva skaft-hålet heter i
landets mål qvarke. Framom qvarken är viggen,
hvars skarpa kant heter egg och hvars
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
