- Project Runeberg -  Wärend och wirdarne : ett försök i svensk ethnologi / Andra delen /
274

(1863-1868) [MARC] Author: Gunnar Olof Hyltén-Cavallius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VIII. Stam-författning - § 174. Blods-hämnden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

blodsfrändes dråp. Den gammalnordiska blods-hämnden
var derföre icke blott en hednisk folk-sed, utan en
hednisk religions-sed, och vi finna ännu i Wärend
lefvande den folktron, att den dräpne icke kan
få någon ro i sin graf, innan hans död
blifvit hämnad
. Försummas detta, så blir han
gengångare, och störer såsom sådan friden inom sin
egen familj genom nattliga spökerier (§ 119). En
dråps-sak, om än försonad, blef derföre i gamla
tider icke glömd förr än efter mans-åldrar, och vi
finna, ibland många andra exempel, hurusom ett
dråp, begånget år 1589, och år 1596 försonadt med
böter, blef vid Albo härads-rätt å nyo upptaget och
lagligen åtaladt ännu så sent som år 1620, således
efter mera än trettio års förlopp.

När omständigheterna medgåfvo, blef ock
blodshämnden, ännu på denna tid, omedelbart utkräfd.
Konunga härads dombok för år 1625 förtäljer
således om en liten pojke, som, när hans fader år
1602 blifvit skjuten, »genast grep till bössan och
sköt till banemannens kamrat, så att tre eller fyra
ben måste tagas ur hans kropp». Ett annat och
rörande exempel på den hänsynslöshet, hvarmed
samma heliga familje-pligt blef af våra förfäder
uppfylld, lemnar den i Albo härads dombok för år
1613 intagna berättelsen om våda-dråpet på »gamble
Simon i Almås», ätte-fadren för den i Wärend
utbredda Wislanda-slägten. Vi anföra här denna
berättelse, såsom upplysande för den tidens seder och
tänkesätt.

År 1611 eller 1612, under Danmarks-fejden,
tordes folket i gräns-bygden icke ligga natte-tid i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:09:57 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gohcwow/2/0281.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free