Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IX. Rätts-tillstånd - § 186. Skogsmännens våldsamheter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tjufvarne voro komne af gården med tjufnaden,
halp den lille pojken sin syster upp genom
taket och hon tog bommen ifrån dörren, så att
pojken kom ut, mötandes sin fader på kyrko-vägen,
och budade honom huru hans legda-karl hade
sysslat i gården». Bonden tog så med sig en
kamrat och gaf sig efter tjufvarne, och upphann dem
två mil in i Danmark. Nu uppstod en strid, i
hvilken bönderna blefvo segrare och grepo tjufvarne
och förde dem till tinget med godset. »Och efter
förbemälde tjufvar sin gerning bekänna och äro en
hop onyttigt parti, som i denna dyra tiden gå i
lättja och intet slå sitt facit på annat än stjäla och
göra illa, och sådant parti finnes på gränsen, var
allmogens begäran, att de måtte blifve straffade».
De blefvo derföre dömda till galga och gren.
Innebränning.
Eld och brand är, såsom domböckerna visa,
ännu på 1600-talet en vanlig undsägning af
skogsmännen, vare sig af hämnd eller för att truga sig
till gods. Ibland andra förtäljes om en
biltoga-man i Kinnevalds härad, vid namn Kyrko-Pellen,
att »de fattige folk, som på enstaka hemman
boandes voro, hade för honom ingen frid, utan måste
köpa sig af honom frid, och när de det icke göra
ville, undsade han dem med brand, det mångom
veterligt är». Emellertid antogo de enskilda
fejderna sällan denna form af ytterlig vildhet, och
blott ett enda fall af verklig innebränning omtalas
ifrån Konunga härad, år 1599, »den tid en hop skälmar
uppbrände gården Torfvastehult med by och bonde,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
