- Project Runeberg -  Wärend och wirdarne : ett försök i svensk ethnologi / Andra delen /
376

(1863-1868) [MARC] Author: Gunnar Olof Hyltén-Cavallius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IX. Rätts-tillstånd - § 186. Skogsmännens våldsamheter

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hustru och barn». Denna våldsgerning väckte ock
på sin tid ett stort uppseende, så att Gudmund i
Blötemåla, ännu så sent som d. 14 Juni 1621, »lät
inför rätta uppskrifva sina lag-gerdsmän och ville
göra sig fri, att han aldrig var i råd eller gerning
med det parti, som uppbrände Torfvastehult med
bondens hustru och barn». Ett försök till
innebränning gjordes ock, år 1621, af den beryktade
skogsmannen Nils Blantingsson i Die. På samma gång
denne skogsman stal en hop silfver och annat gods
ifrån Truls i Snågenäs, hade han nemligen »af
öfvermodighet stuckit eld tre städer i näfvern under
taket, viljandes innebränna bonden med hustru och
barn om natta-tid. Men», tillägger domboken, »Gud
Allsmäktig, för de menlösa barn och annat
oskyldigt folk der i huset sofvo, halp att elden af sig
sjelf utslocknade». —

De våldsamheter, hvilka på detta sätt i olika
form utöfvades af skogsmännen, framkallade ännu
vid början af 1600-talet en allmän osäkerhet, och
gåfvo i Wärend en bild af det gamla nordens
outvecklade rätts-tillstånd. Synnerligast var denna
osäkerhet stor i gräns-trakten, der den ökades under
fejderna med Danmark, och våra tings-handlingar
vittna mångfaldigt om den fruktan, hvarmed hela
det oroliga partiet af biltogamän och fredlösa blef
betraktadt af menigheten på gränsen. Vid
Kinnevalds härads ting i Kolshaga d. 19 Mars 1611
klagar derföre allmogen, »att en hel hop dråpare,
tjufvar, horkarlar och andra missgernings-kroppar gingo
fridlösa och förhöllo sig i Danmark, der dem blef
frid och tjenst tillbuden. Derföre, efter allmogen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:09:57 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gohcwow/2/0383.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free